Tänk att det var jag...

Annelie med en bukett blommor

... en helt vanlig förskollärare som fick ta emot pedagogiskt pris i kategorin förskola 2016. Inte trodde jag att juryn skulle välja mig bland alla nomineringar och goda exempel. Jag har nog aldrig tidigare varit så pirrig och nervös som jag var när jag satt på Conventum och förstod att det faktiskt var jag som skulle få priset. Tidigare har jag trott att priset tilldelas någon/några som utarbetat ett särskilt material eller till någon som är oerhört skickliga på något specifikt ämne. 

I min motivering står det att:

Du är en närvarande människa som ser varje barn. Med stor pedagogisk yrkesskicklighet sprider du trygghet, lugn och arbetsglädje.

Hur åstadkommer man nu detta? Det är svårt att själv svara på det, men jag försöker alltid möta varje enskild individ så som jag själv vill bli bemött, med värme, glädje, nyfikenhet och respekt. För mig är det viktigt att skapa tillitsfulla och förtroendefulla relationer, vilket gäller liten som stor; barn, vårdnadshavare och kollegor, alla är lika viktiga. Jag vill förmedla en känsla av att vara sedd och förstådd så att barnen och föräldrarna känner sig trygga på förskolan. Den känslan försöker jag förmedla genom att vara helt närvarande i alla möten med andra. Jag anser att anknytning och relationsskapande är oerhört viktigt, kanske en av de viktigaste delarna i mitt yrke. Det är viktigt för att vi ska få trygga barn i förskolan och när barnen väl är trygga kan ett lärande börja. I motiveringen står det också:

Genom att metodiskt och målmedvetet observera barnens individuella och kollektiva lekar skapar du tematiska förutsättningar för att stimulera varje barns nyfikenhet, engagemang och lust att lära.

Det finns många olika sätta att arbeta med tema och projekt i förskolan och jag tänkte kort beskriva hur vi arbetar. Vi pedagoger börjar alltid med att observera det enskilda barnet och barngruppens lekar och aktiviteter en tid. Vi dokumenterar och skriver ner barnens lekar, intressen, frågor och funderingar för att försöka ta reda på vad som är aktuellt och vad barnen vill undersöka och lära sig mer om. Vi gör också ett antal upptäckarutflykter där vi lyssnar extra noga på barnens samtal och diskussioner och försöker se vad det är som fångar deras intresse. Därefter reflekterar vi, tillsammans med barnen och i arbetslaget, över det insamlade materialet och tillsammans bestämmer vi sedan vilket tema/projekt som vi ska bygga lärandet kring. Många gånger har vi mindre projekt parallellt med det större projektet eftersom alla barn inte alltid är intresserade av samma sak/ämne. Som pedagog försöker jag vara nyfiken och lyhörd och ta vara på barnens intressen ”här och nu” så att barnen får arbeta med sådant som är viktigt och meningsfullt för dem. Det är alltid lika spännande och roligt att arbeta projektinriktat med barnen som vägvisare för man vet aldrig vilken riktning projekten tar. Något som är säkert är att vi tillsammans alltid erövrar en mängd kunskaper inom många olika områden (allt enligt förskolans läroplan). Kunskaper som barnen förhoppningsvis kommer att ha nytta av i framtiden. Sist i motiveringen står det:

Du bidrar aktivt med dina erfarenheter och stora kunskaper i det kollegiala lärandet. Tillsammans med dina kollegor och barnen lägger du grunden för ett livslångt lärande och en förskola att längta till.

Jag är så glad och tacksam över att ha fått det finaste priset en förskollärare kan få och jag vill ännu en gång tacka mina kollegor på Björkhaga förskola. Det är vi tillsammans med barnen som har lagt grunden för ett livslångt lärande och en förskola att längta till.

 

/Annelie Andersson, förskollärare, Skutans förskola

Senast uppdaterad: 20 februari 2017

Publicerad: 20 februari 2017
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?