Trygghetsarbete – att ta pulsen på Almby skolas trygghetsteam

Två kvinnor vid en dator

Under augusti månad 2015 startade vårt nya gemensamma kvalitetsutvecklaruppdrag. Vi skulle inte bara ta tag i ett utvecklingsarbete på en för oss båda okänd skola, vi skulle också få chansen att lära känna varandra som kollegor.

Vilka är då vi:

Ulrika Duvman Rydén: Gymnasielärare i samhällskunskap, historia och entrepenörskap på Risbergska gymnasiet men byter skola till Rudbecks gymnasiet i höst. Ulrika har ett hjärta av guld har alltid tid för alla. Brinner för utvecklingsfrågor och allt annat som ryms inom en skolas väggar.

Agneta Hedlund Medin: Driven förstelärare på Sörbyängsskolan, 1-7 lärare i MA/NO. Agneta har en sprudlande energi, såväl privat som yrkesmässigt. Agneta har ett stort engagemang för matematik och NO samt formativa arbetssätt.

Uppdraget

Vår samordnare i Kvalitetsutvecklargruppen (KU) Max Jacobsson, gav oss en första information om vad uppdraget skulle komma att handla om. Ansökan från skolans rektorer handlade om ett arbete där de tre stadiernas trygghetsgrupper skulle fogas samman till ett fungerande trygghetsteam med fokus på F -9 -perspektivet.

Två nya och otroligt förväntansfulla KU-are stämde en första träff med skolans rektorer och specialpedagog. Det var dessa fyra personer som skulle bli de som tillsammans med oss fanns med i processgruppen. Den så viktiga planeringen för hur våra träffar skulle se ut fick snabbt en tydlig struktur med fokus på F-9 -perspektivet. Tillsammans formulerade processgruppen syfte och mål med samarbetet:

”Syfte med samarbetet är att vara ett stöd i skolans utvecklingsarbete kring skolans trygghets- och värdegrundsfrågor genom att:

- organisera och genomföra aktiviteter som bidrar till skolans utvecklingsarbete kring trygghet och värdegrund.

- bidra till att skapa och stärka skolans organisation för detta. ” ( Kvalitetsutvecklarnas arbetsplan)

Vi bestämde att vårt samarbete med trygghetsteamet skulle bestå av ett antal workshops med varierat och anpassat innehåll. Processgruppen fick ta del av våra idéer och kunde då också vara med och forma träffarna utifrån sina behov och önskemål med fokus på F -9-perspektivet.

Uppdraget har omfattat verksamhetsbesök i form av klassrumsbesök, rastverksamhet, lunch, fritidsverksamhet, elevcafé och på allmänna elevytor. Syftet med dessa besök var att vi skulle få en tydligare bild av skolans värdegrund och trygghetsarbete. Vi kunde alltså ta pulsen och få insyn i elevernas skolvardag. Att göra klassrumsbesök krävde att alla pedagoger hade fått rätt information kring varför besök ska genomföras. Ute i verksamheten har vi blivit varmt mottagna och fått ett hjärtligt bemötande, av alla drivna pedagoger. Det har funnits viss tveksamhet hos några pedagoger till att bli observerad i sin egen undervisningssituation, vilket satte ljus på att all personal behövde ha förståelse för att ingen skulle bli synad och bedömd utan att syftet med besöken var en grund för att vi skulle få en tydligare bild av skolans verksamhet utifrån trygghetsfrågor.

En idé växte fram om hur ett utvecklingsarbete av den här karaktären kunde se ut, utifrån rektorernas, kuratorns och trygghetsteamets önskemål och behov. Vi formade olika workshops som bland annat handlade om:

Att ge pedagogerna i trygghetsteamet en samsyn kring skolans trygghetsplan. Vad innebär olika begrepp och skrivningar? Talar vi samma språk? Arbetsmetoden är tänkt att man ska kunna ta vidare ut i de olika arbetslagen för att göra hela skolan involverad i trygghetsarbetet.
Att bygga relationer mellan gruppmedlemmarna i trygghetsteamet. Precis som för oss när vi började vårt KU uppdrag och inte kände varandra behövde medlemmarna i skolans trygghetsteam få möjlighet att bygga relationer och lära känna varandra över stadierna.
Att göra skolans trygghetsaktiviteter mer jämnt fördelade över året. Vilka delar kan vara gemensamma för alla och vilka delar är mer specifika för de olika stadierna?

Innehållet för våra träffar grundades bland annat på Skolverkets skrivelser samt tankar, idéer och metaforer av forskaren Hélèn Jenvèn, Örebro Universitet. Jenvéns forskning utgår från didaktiska och värdepedagogiska perspektiv för att beskriva skillnaden mellan främjande och förebyggande trygghetsarbete. Jenvèns liknelse med olika metaforer som till exempel trädkronan vad gäller mobbing och kränkningar gjorde också att den gemensamma förståelsen i gruppen tog fart. Det går inte bara att klippa i trädkronan, man måste ner i rotsystemet för att förändra normer och värderingar.

En annan metafor som vi använt oss av är Tandvårdsproblematik med akuta, förebyggande och främjande insatser i trygghetsarbete:

Akuta insatser: med att Laga en tand

  • Rotfylla
  • Dra ut en tand

Förebyggande insatser med att Borsta tänder

  • Använda tandtråd
  • Använda munskölj
  • Fluorbehandling

Främjande insatser med att Äta och dricka rätt för att förebygga bra tandvård.

Genom att arbeta främjande och förebyggande behöver vi inte hålla på med det akuta i så stor utsträckning, menar Jenvén. Utifrån dessa två metaforer med trädet och tandvården fick gruppen en ökad förståelse för det förebyggande och främjande arbetet samt vad dessa begrepp innebär.

Träd med rötter

Vi kan se att vårt uppdrag på samarbetsskolan har en bra förutsättning att fortsätta att utvecklas. Det finns en tydlig organisation på skolan för trygghetsteamet. Gruppens medlemmar har utvecklat en förståelse och en medvetenhet kring att de mest självklara värderingarna inte är givna, utan att en diskussion behövs för att belysa och skapa samsyn kring trygghetsfrågor.

Vi har haft ett givande och utvecklande år på Almby skola. Vi lämnar med varm hand över det fortsatta utvecklingsarbetet till Eva Ekendahl och Helmina Pallhed, vilka har fått uppdraget av rektorerna att fortsätta driva Almby skolas trygghetsteam.

 

/Ulrika Duvman Rydén & Agneta Hedlund Medin, Kvalitetsutvecklare, Örebro kommun

Senast uppdaterad: 14 september 2016

Publicerad: 14 september 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?