Kunskap är coolt

Rött äpple ovanpå tre böcker

Skolutveckling tar tid. Det tar lång tid att omsätta nya idéer till praktiskt arbete i klassrummet. Det måste finnas avsatt tid för lärare att träffas tillsammans och dela erfarenheter av olika slag. Som kvalitetsutvecklare får vi tid att tillsammans med personalen på skolan fokusera på det område som prioriteras. Myndigheten för skolutveckling lyfter i sitt stödmaterial Att lyfta den pedagogiska praktiken fram att förändring av arbetssätt och handlingsmönster är en lång process. Man behöver fundera på hur man tänker sig att det ska utvecklas över tid. Man behöver även försäkra sig om att skolan äger det planerade förbättringsarbetet.

Språkutvecklande arbetssätt

Vårt första uppdrag som kvalitetsutvecklare blev att arbeta med språkutvecklande arbetssätt på Västra Engelbrektsskolan. Vi skulle tillsammans med personal på skolan organisera och genomföra aktiviteter som bidrar till skolans utvecklingsarbete kring språkutvecklande arbetssätt. Vi skulle även bidra till att skapa/ stärka lokal organisation för kollegialt lärande. Vi övertog detta uppdrag från tidigare kvalitetsutvecklare, som påbörjat detta redan förra läsåret. Detta gjorde att språkutvecklande arbetssätt redan var aktualiserat och förankrat i personalgruppen. De föregående kvalitetsutvecklarnas råd till oss var att planera så att vi hade tillräckligt med tid för att träffa lärarna, prioritera observationer och feedback, och se till att lässtrategier började användas i praktiken. Vi fick också rådet att ge nyanställda lärare möjligheter att ta till sig ett språkutvecklande arbetssätt.

Förväntningar och fantasier

För att få en bild av vad personalen hade för förväntningar och fantasier om vårt samarbete startade vi upp med att kartlägga detta. Förväntningarna var bl.a. att få nya kunskaper, bli inspirerad, få verktyg och redskap, stöd och motivation, ta del av forskning och att få in arbetssättet som en del i den vardagliga planeringen. Fantasierna var bl.a. att alla får betyg, att öka elevernas drivkraft och motivation, att automatisera lässtrategier, att språkutvecklande arbetssätt genomsyrar undervisningen i alla ämnen och att kunskap är coolt.

Delta, medverka och påverka

I vårt arbete har vi inspirerats av Anne-Marie Körling som har varit med och skrivit kursplanerna i svenska. Hon föreläser bland annat om förhållningssätt och läs- och skrivundervisning. Hon utgår från att eleven i och genom undervisningen ska få;

  • pröva
  • vara kreativ
  • lyssna
  • samtala
  • läsa
  • lägga sig i
  • skriva själv
  • härma
  • fråga

De här orden har varit utgångspunkten för hur vi har organiserat vårt utvecklingsarbete på lärträffar med hela personalen, observationer och arbetslagsträffar.

Tidigt i processen poängterade vi vikten av att fokus på språket är viktigt i alla ämnen. De praktiskt- estetiska ämnena har en nog så viktig roll i språkutvecklingen. Vi har i vårt arbete lyft exempel på hur lärare i alla ämnen arbetar språkutvecklande. Vi har använt oss av UR:s programserie Språket bär kunskapen och Strategier för läsförståelse.

“… all undervisning är språkutveckling…” - Maaike Hajer

Delaktighet

På våra lärträffar har vår intention varit att aktiviteten och delaktigheten ska vara hög och vi har därför varvat teoretiska avsnitt med praktiskt arbete. Tillsammans har personalen fått prova övningar med det språkutvecklande i fokus. De har sedan kunnat planera och genomföra olika aktiviteter med eleverna som vi kunnat observera i klassrummen.

Lektionsbesök

För att arbeta med observationer och feedback krävs ömsesidig respekt och tillit. Vi valde att lägga mycket tid på att skapa goda relationer med personal och elever. Under de första veckorna fanns vi med i och utanför klassrummen för att bekanta oss med skolan. Vi mottogs med öppenhet, nyfikenhet och engagemang.

Vi har använt en checklista där vi i samråd med varje pedagog eller arbetslag valt ett fokusområde som vi tittat extra noga på i våra observationer. Checklistan är sammansatt utifrån Skolverkets checklista för ett språkutvecklande arbetssätt och Skolinspektionens observationsschema för lektionsbesök.

För att bestämma fokusområde träffade vi arbetslagen och planerade hur observationen skulle gå till. Skulle vi filma, spela in ljud, eller föra anteckningar. I anslutning till lektionsobservationen har vi följt upp med feedback där en diskussion förts om syfte, arbetssätt och lärdomar.

Checklistan fylldes på med goda exempel från verksamheten och finns nu som underlag att använda vid planering, en slags idébank för skolan.

Samlade erfarenheter

På den avslutande lärträffen fick all personal i mindre grupper visa och berätta för resten av kollegiet hur just de arbetat språkutvecklande i klassrummet. Redovisningarna visade på en bredd i hur språkutvecklande arbete kan se ut beroende på ämne och målgrupp. På det här sättet sprids goda exempel och genom att berätta hur just jag arbetar legitimeras diskussion om arbetssätt och pedagogik där det kollegiala lärandet står i fokus.

Håll i, håll ut

Skolutveckling tar tid. Efter två års fokusering på språkutvecklande arbetssätt kanske man kan börja närma sig de fantasier som personalen hade i början av samarbetet. För att språkutvecklande arbetssätt ska genomsyra hela verksamheten är långsiktighet, kontinuitet och uthållighet avgörande faktorer. Skolans personal behöver förvalta ägandeskapet av utvecklingsarbetet så att det hålls levande över tid.

 

/Andréa Persson och Edvin Svensson, Kvalitetsutvecklare, Örebro kommun

Senast uppdaterad: 10 oktober 2016

Publicerad: 10 oktober 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?