Bokblogg: Pedagogisk miljö i tanke och handling

Bok på skrivbord

Författaren Linda Linder är legitimerad förskollärare, teaterpedagog och ateljerista. Hon är också författare och en flitig bloggare. Hennes blogg heter ”Pedagogiska kullerbyttan”. Hon var med och startade Returen, ett kreativt återvinningscenter i Göteborg och undervisar numera förskollärarstudenter på Göteborgs universitet. Boken, tycker jag, riktar sig till pedagoger i förskolan, förskolechefer och pedagoger i utbildning.

Linda Linder har här samlat ihop ett gäng kollegor. Tillsammans har de skrivit en antologi, där de delar med sig av erfarenheter, kunskaper och nya frågeställningar. Boken är uppdelad i olika kapitel, där varje kapitel har en eller flera olika författare. Alla är de inspirerade av den pedagogiska filosofin från Reggio Emilia.

Boken tar upp tankar om miljön som den tredje pedagogen, som har sitt ursprung i just filosofin från Reggio Emilia. De beskriver förändringar och visar på vilken betydelse den pedagogiska miljön har i mötet med både barn och pedagoger. Linda är själv författare till första kapitlet som heter just ”Rummet som den tredje pedagogen”. Där skriver hon en tankeväckande inledning på s. 21:

Saker och ting kan förberedas hur mycket som helst, men vad som händer i nuet, i mötet, är avgörande. Det handlar om att våga låta sig påverkas, att lyssna in och göra tillsammans, att förstå att de man möter inte bara är mottagare utan medskapare.

Boken innehåller även en hel del inspirerande fotografier från olika pedagogiska miljöer. Det tycker jag är väldigt bra. Författarna pratar inte om ”vrå” eller ”hörna” utan om ”miljö” eller ”plats”. Miljöerna och platserna ska vara öppna och tillgängliga för alla barn på förskolan. De ska uppmuntra till samspel, kommunikation och utforskande. Carin Lindblad och Anna-Karin Jansson skriver bl.a. om demokratiuppdraget i sitt kapitel. På s. 127 läser jag följande mening:

Vi vill påstå att en miljö som erbjuder möjligheter att kunna uttrycka sig genom olika material, är en miljö som har möjlighet att ge varje barn en röst. På så sätt blir förskolan ett demokratiskt projekt, där barnen blir till i relation till de möten och dialoger de får möjlighet att befinna sig i.

Till sist vill jag lyfta fram lite ur innehållet från kapitlet ”En likvärdig förskola i hela kommunen”. Där beskriver författarna hur Botkyrka kommun valt att arbeta med ett antal frågor för att kunna komma fram till gemensamma ställningstaganden, vars syfte är att säkerställa kvaliteten i deras förskolor och för att de vill skapa en likvärdig förskola i hela kommunen. De skriver en hel del om ledarskapets betydelse och det är särskilt intressant för mig som förskolechef. Jag tar med mig massor av nya tankar efter att ha läst boken och vill varmt rekommendera er, alla som arbetar i förskolan, att läsa den.

 

/Maria Lilja, Förskolechef intraprenaden Lillåns förskolor

Senast uppdaterad: 25 augusti 2016

Publicerad: 25 augusti 2016
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?