Delat ägande - här för att stanna

Man brevid bilpoolsbil

Bilen får en allt mindre roll som identitetskapare och statusmarkör, och istället går vi mot mer flexibilitet och delat ägande, säger Tomas Bergkvist, Planerare på enheten för hållbar utveckling.   

Min kollega och rumskamrat Niklas har precis avslutat ett resfritt möte. Ja, han stod alltså kvar vid sitt skrivbord här på kontoret och pratade med de i landet utspridda mötesdeltagarna. Tänk så billigt, klimatklokt och tidseffektivt! Klart bäst! Men ibland duger det inte, man behöver träffas öga mot öga. De senaste dagarna har jag och två andra personer varit runt i länets kommuner och träffat politiker och tjänstemän, ofta personer jag aldrig mött förut. Då är det bra att mötas fysiskt. Det gick inte att pussla ihop resrutterna med hjälp av kollektivtrafiken. Att gå eller cykla var förståss inte realistiskt. Vi behövde åka bil.

Jag bokade en bilpoolsbil, enkelt och smidigt via nätet. Två minuters promenad till en av de sju bilpoolerna. Höll kortet (som jag fått när jag registrerade mig) framför vindrutan och bilen låstes upp, det funkade även genom att besvara ett SMS som kom strax innan bokningstiden. Plockade nyckeln ur handskfacket och körde iväg. Ja, innan dess såg jag till att även reskamraterna var med. Ny, fin, ren och säker miljöbil kändes bra. Väl hemma efter uträttat ärende var det bara att lägga tillbaka nyckeln, kliva ur och stänga dörren. Klart!

Att äga eller inte äga?

Det är ytterst få människor som äger en egen varuvagn som de tar med till Coop-butiken. Det känns rätt naturligt och betydligt enklare att i stället ta en av varuvagnarna vid butiken, använda den och sedan ställa tillbaka när man är klar.  Men med bilen tänker vi annorlunda. Var och en ska ha sin, ofta sina. Och till nästan vilket pris som helst, både praktiskt och ekonomiskt. Det kan verka dyrt att välja bilpoolsalternativet, men man kan åka rätt mycket  bilpoolsbil för 5 000 – 6 000 kronor i månaden. (Det är vad det kostar att äga en motsvarande bil, minst.) Dessutom – man blir inte direkt euforisk av att leta p-platser, byta däck, tvätta bilen, åka till bilprovningen eller upptäcka reparationsbehov.

Jag tycker mig se en trend bort från eget bilägande, särskilt bland yngre. Färre tar körkort, och de som gör det väljer ofta att inte köpa en bil. Det kan förstås bero på att man inte har pengarna, men jag tror att det också handlar om att man tänker annorlunda. Bilen är inte så viktig som symbol, inte en del av identiteten. Det är förflyttningen, möjligheten att ta sig från A till B som är det viktiga. Det löser man på andra sätt och man väljer utifrån situationen. Allt ifrån att gå till att – ja, gå med i en bilpool.

/Tomas Bergkvist, Planerare, Enheten för hållbar utvekling


Senast uppdaterad: 8 oktober 2015

Publicerad: 8 oktober 2015
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?