Hjalmar Bergman‑museet

Hjalmar Bergman-museet. Foto: Magnus Wahman

I Hjalmar Bergman-museet får du veta mer om Hjalmar Bergmans liv och leverne – från retad tjockis till firad författare. Det handlar om Hollywooddrömmar och svartsjuka. Om barliv i Berlin, kärlek, rädsla och fantastisk litteratur.
Hjalmar Bergman‑museet hittar du i Övre Vallbygården.

Öppettider

Se Wadköpings öppettider.

Hjalmar Bergmans liv

Hjalmar Bergman föddes i Örebro den 19 september 1883. Hans föräldrar var bankkamrer Claes Bergman och Fredrique Bergman, född Elgérus. Hans morfar var fabrikör Daniel Julius Elgérus, en man med kraftfull personlighet och betydande ställning i staden, som bl a varit förebilden till biskopen i En döds memoarer. Hjalmar hade två systrar Ester och Elna, som han gärna lekte fantasilekar med, men i skolan hade han inga kamrater för han var klumpig och blyg. Han tog studenten som privatist i Västerås ett år före sina gamla kamrater i Örebro. Han studerade ett år i Uppsala, men reste sedan till Florens, där han stannade ett år och bedrev studier i konst, språk och litteratur. Genom faderns kontakter med teaterdirektör August Lindbergs resande teatersällskap träffade Hjalmar sin Stina. De gifte sig 1908. De levde i många år ett liv på tu man hand resande i Europa. Deras enda fasta punkt i Sverige blev ett hus på Segelholmen i Stockholms skärgård. Genom Stinas bror teaterregissören Per Lindberg fick Hjalmar kontakt med teaterlivet i Europa, och genom svågern Tor Bonnier fick Hjalmar sina verk utgivna av Bonniers förlag. Stina blev Hjalmars sekreterare och en hängiven försvarare och marknadsförare av Hjalmar Bergmans författarskap. Mot slutet av sitt liv var Hjalmar Bergman sjuk och nedgången av bl.a alkohol. Han dog i Berlin nyåret 1931. Makarnas gemensamma vilorum finns på Norra kyrkogården i Örebro.

Hjalmar Bergmans författarskap

Hjalmar Bergman skrev romaner, noveller, skådespel, filmmanus och sagor. Hans pjäser spelas än idag och nyligen gjordes TV-serie av Chefen fru Ingeborg. Hans verk översätts till främmande språk och är föremål för forskning både i Sverige och utomlands. Mycket av Hjalmar Bergmans produktion har inspirerats av barndomsupplevelser. Genom sin morfar och genom fadern lärde han känna näringslivets personligheter i Örebro och Bergslagen. Hans fiktiva stad Wadköping har drag av både Örebro och Västerås. Han debuterade med läsdramat Maria Jesu moder 1905, men hans konstnärliga genombrott kom först med den humoristiska bergslagsromanen Hans nåds testamente 1910. Hans stora genombrott kom med romanen Markurells i Wadköping 1919. Den är fortfarande Bergmans mest uppskattade arbete, senare bearbetad till både pjäs och film. Som film blev den särskilt känd med Edvin Adolfsson som värdshusvärden Markurell med sitt röda hår, häftiga temperament och stora sårbarhet i allt som gällde den älskade sonen Johan. Andra kända bergslagsromaner är Vi Bookar, Krokar och Rothar 1912, Knutsmässomarknad 1914 - 16, Farmor och vår herre 1921 och Jag, Ljung och Medardus 1923. Ett ofta spelat skådespel är komedin Swedenhielms. Huvudrollen skrevs direkt för Gösta Ekman. Författarens sista stora verk var Clownen Jac, som kom ut 1930 kort före hans död och som är hans bokslut med livet. Vill du ha hjälp att hitta information om flera verk av Hjalmar Bergman, romaner, noveller av honom eller litteratur om honom, fråga på ditt bibliotek. Ett uttömmande verk i tre delar om Hjalmar Bergman är skrivet av Erik Hjalmar Linder: Sju världars herre, Kärlek och Fadershus farväl och Se fantasten.

Hjalmar Bergman-arkivet

Hjalmar Bergman-arkivet består av brev, fotografier, manuskript, böcker, pressklipp, och annat personligt material och finns samlat i Raritetskammaren, Stockholms universitetsbibliotek. Det får användas för seriös forskning och endast utnyttjas på platsen.

Hjalmar Bergman Samfundet

Hjalmar Bergman Samfundet är ett litterärt sällskap som stödjer forskning och bedriver programverksamhet om Bergman och hans verk. Läs mer om Hjalmar Bergman Samfundet på deras hemsidalänk till annan webbplats.

29 augusti 2014 • 13.21

Dela:

RSS-länkar på orebro.se

Örebro kommun, Box 30000, 701 35 Örebro | org.nr: 212000-1967 | 019-21 10 00
kommun@orebro.se | Om webbplatsen | Press | E-post | E-skola | Medvindlänk till annan webbplats