På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Förorenade områden

Föroreningar kan finnas i mark, berg, grundvatten, deponier, byggnader med mera. Om du misstänker att ett område kan vara förorenat ska du anmäla det till Miljökontoret.

Kontakta Miljökontoret vid misstanke om förorening

Vid misstanke om att ett område kan vara förorenat ska markens status alltid utredas. Om en förorening upptäcks ska Miljökontoret snarast underrättas oavsett om området tidigare ansetts förorenat. Efterbehandling (sanering) av ett område är anmälningspliktigt, enligt miljöbalken.

Informera Miljökontoret genom blanketten "Underrättelse om förorenat område". Ansvarig för undersökningar och efterbehandling är i första hand den som orsakat föroreningen, i andra hand fastighetsägaren.

Vad är ett förorenat område?

Ett förorenat område består normalt av mark, grundvatten eller sediment, som är förorenat och vars halter påtagligt överskrider den lokala/regionala bakgrundshalten. Föroreningar kan även förekomma i berg eller ytvatten liksom i deponier, byggnader och andra anläggningar.

Föroreningar som hamnat i mark, grundvatten eller i sediment blir ofta kvar under lång tid om vi inte gör någonting åt det. Föroreningarna sprids ofta vidare till vattendrag och grundvatten. Många föroreningar påverkar människan eller miljön på lång sikt, men även akuta effekter kan förekomma. Vi människor utsätts för föroreningar på många olika sätt exempelvis genom damning, direkt intag av jord, hudkontakt, inandning av ångor, intag av mat och dricksvatten m.m. Spridningen är ofta långsam och påverkas av nederbörd, grundvattenrörelser och biologiska processer. Föroreningar som legat relativt stilla kan även påverkas och spridas av mänskliga aktiviteter såsom exempelvis schaktning.

Strategi för efterbehandlingsarbetet

Efterbehandlingsarbetet består av flera olika faser; inventering, riskbedömning, ansvarsutredning, undersökningar, åtgärder och uppföljningar.
Den första delen i ett efterbehandlingsarbete är att identifiera och inventera förorenade områden enligt den s.k. MIFO-modellen, Metod för Inventering av Förorenade områden. Syftet med modellen är att göra riskbedömningar med rimlig säkerhet. En riskklassning görs genom att bedöma och klassificera det förorenade området i följande avseenden:

  • Föroreningarnas farlighet (som bestäms av deras toxikologiska egenskaper)
  • Föroreningsnivåerna (dvs. halterna av de aktuella ämnena)
  • Spridningsförutsättningarna (som exempelvis kan bero på ämnenas kemiska och fysikaliska egenskaper samt markens egenskaper och grundvattnets rörelser)
  • Områdets känslighet (risken att människor utsätts för föroreningarna) och områdets skyddsvärde (förekomst av värdefull natur i omgivningarna)

Objekten inordnas i fyra riskklasser:
Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö
Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö
Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö
Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö

MIFO-metoden består av fas 1 och fas 2-undersökningar samt även fördjupade undersökningar och eventuellt efterbehandlingsåtgärder. I fas 1 ska en orienterande studie och en preliminär riskklassning genomföras. Uppgiftsinsamling sker genom litteraturstudier, platsbesök och intervjuer. Fas 2 består av översiktliga undersökningar.

Senast uppdaterad: 22 november 2016

Publicerad: 3 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson