Ditt dricksvatten

Låga PFAS-halter i Örebro kommuns dricksvatten

PFAS är en stor grupp miljöskadliga kemikalier som lätt sprids med vatten, jord och luft. Från 1 januari 2026 väntar hårdare krav på provtagning och åtgärder för PFAS i dricksvatten. Provtagningar av Örebro kommuns dricksvatten visar att förekomsten av PFAS på vårt dricksvatten ligger långt under gränsvärdena.

Det finns flera olika PFAS-ämnen och under 2023 analyserade vi samlingsprover på PFAS 11, PFAS 4 och PFAS 21, som ingår i de kommande, hårdare kraven. Proverna visade att vi låg långt under gränsvärdena på samtliga mätpunkter. Det innebär att vi inte behöver vidta åtgärder inför 2026, då de högre kraven på PFAS börjar gälla. Detta gäller även kommunens tre mindre vattenverk på landsbygden, där samtliga hade väldigt låga värden.

Vi fortsätter ta prover en gång om året i alla våra vattenverk för att hålla koll på vårt dricksvatten.

Fakta om PFAS

PFAS är fett-, smuts- och vattenavvisande och används som beläggning eller impregnering av olika material som metall, papper, textil och läder. De skapar glatta ytor och är därför mycket använda i till exempel livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel, färg och kosmetika. Det här innebär att PFAS-kemikalier finns överallt. PFAS kan bland annat kan orsaka cancer, leverskador, nedsatt immunförsvar, hormonrubbningar samt sämre fertilitet. Kemikalierna är extremt svåra att bryta ner.

Arbete pågår bland annat inom EU med skärpt lagstiftning och förbud för att minska förekomsten av PFAS i samhället. Från 1 januari 2023 gäller EU:s nya dricksvattendirektiv. Det innehåller bland annat nya gränsvärden för PFAS i samtliga länder inom EU. Sedan tidigare finns krav på att ta prover för att kontrollera PFAS 11, som innefattar de vanligaste PFAS-ämnena. Från 1 januari 2026 utökas kravet. Då ska prover tas på även PFAS 4 samt PFAS 21, genom ett samlingsprov som innefattar 21 olika PFAS-ämnen.

Ibland kan provtagningar visa att det kommunala dricksvattnet behöver kokas innan användning. Vi inför då så kallad kokningsrekommendation, medan vi arbetar med att hitta orsaken för att kunna åtgärda problemet. Provtagning av vattnet sker löpande till dess att proverna visar att vattnet är drickbart igen.

Vid kokningsrekommendation skickar vi ut SMS med information till berörda. Kontrollera dina kontaktuppgifter så att du säkert nås av informationen.

Information från Livsmedelsverket vid kokningsrekommendation.

Vid en större störning i vattenleveransen kan det bli aktuellt med nödvatten. Det betyder att vattnet behöver distribueras på ett annat sätt med hjälp av tankar. Vid en dricksvattenkris prioriteras människors liv och hälsa. De allra flesta behöver alltså klara sig själva första tiden.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap rekommenderar beredskap för minst en veckas dricksvattenförbrukning.

Så här förbereder du dig för att ha tillgång till vatten vid kris.

Så här förbereder du dig som företagare för att ha tillgång till vatten vid kris.

Vid minskad vattenförbrukning i hushållet, fastigheten eller näringsverksamheten är det viktigt att som fastighetsägare ha extra koll på ledningarna i berörda fastigheter. Detta för att undvika att det uppstår stillastående vatten som kan innebära en hälsorisk.

Bakterier trivs bäst i stillastående vatten vid temperaturer kring 40 grader, då de kan föröka sig till farliga halter, vilket ökar risken för tillväxt av legionellabakterier. Det är fastighetsägarens ansvar att hålla systemen rena, genom att spola dem vid behov, samt att säkerställa att kallvattnet är kallt och varmvattnet är hett.

Objektburen smitta – Legionella — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se).

Det byggdes väldigt mycket bostäder i hela Sverige på 1960 och 70-talet, vilket gör att ett stort antal ledningar börjar bli gamla och behöver bytas ut. Detta står kommuner inför runt om i hela landet. Läckage från gamla vattenledningar sker på grund av mindre rörbrott, fräthål och sprickor. Då ledningarna är nergrävda är det svårt att upptäcka dessa mindre läckage.

Genom aktiva insatser minskar utläckaget från dricksvattenledningar, samt inläckaget i spillvattenledningarna som går till avloppsreningsverket. Genom att kombinera flera olika metoder får vi mer och bättre underlag för att kunna hitta läckor och prioritera vilka ledningar som behöver bytas ut. Några exempel på metoder är:

• Löpande bevakning av vattenledningssystemet genom bland annat mätning av vattenflödet. Antalet mätpunkter på ledningsnätet utökas varje år för tidigare upptäckt av läckage. Genom läckloggrar som lyssnar av ledningar nattetid identifierar och lagar vi fler tidigare oupptäckta läckor.
• Användning av en AI-modell som pekar ut ledningar som har större risk för läckage. Örebro kommun är en av flera kommuner och VA-organisationer i Sverige som lärt upp modellen, som baseras på data från tidigare läckor, ledningsinformation och markförhållanden.
• Vi byter till vattenmätare med fjärravläsning hos våra kunder. Med den digitala tekniken kan vi följa vattenförbrukningen i realtid samt upptäcka läckor hos kund, då systemet larmar vid misstänkt läckage, som till exempel en läckande toalettstol. En lyssningsfunktion gör att mätarna kan ”höra” läckljud. Det gör att vi även kan upptäcka och åtgärda läckor på ledningar i vattenmätarens närområde.
• Filmning av avloppsledningar för att upptäcka och se skador på ledningarna, fogar som inte är täta eller trädrötter som trängt in i avloppsrören. Vi kan även upptäcka inläckage, som kan vara vattenledningen intill som läcker. Filmerna ger också underlag för prioritering av vilka ledningar som behöver åtgärdas först.
• Utökad budget så att vi kan byta ut fler gamla ledningar för att minska läckaget.

Under perioden 2018–2022 minskade vattenförlusterna i kubikmeter med 14 procent. Mycket arbete återstår, men det påbörjade arbetet för att värna vårt viktigaste livsmedel börjar ge resultat.