På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

9. Vindkraft - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning

9.1 Nollalternativ

En utbyggnad av vindkraften i Örebro kommun kommer att ske även om inte kommunen arbetar aktivt med att styra utvecklingen. De ställningstaganden om vindkraft som görs i Översiktsplan 2002 är ett litet stöd för handläggning av bygglovärende. Detta innebär att byggnadsnämnden avgör från fall till fall utan övergripande strategi. Följden av detta är en ökad risk att vindkraftverk hamnar på fel ställe och krockar med andra intressen samt att planering för större vindkraftetableringar försvåras. Sedan 2002 har en ny vindkartering tagits fram som visar på ett betydligt högre energiinnehåll i vinden jämfört med tidigare karteringar.

9.2 Vårt framtida Örebro – Översiktsplan för Örebro kommunen

Örebro kommun är beredda att ta sitt ansvar för det nationella målet att det år 2020 ska finnas planer för utbyggnad av 30 TWh vindkraft i Sverige. I första hand ska vindkraftetableringar placeras i områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft då det i dessa områden finns få kända motstående intressen och bra vindförutsättningar. I dessa utpekade områden ska vindkraft prioriteras. I områden som kan vara olämpliga för vindkraft, eftersom det finns motstående intressen, får vindkraftverk endast byggas om påverkan på motstående intressen kan undvikas eller minimeras.

Motiv

Motivet till att styra etablering av vindkraft genom en vindkraftutredning är att hitta de bäst lämpade lokaliseringarna, där vindkraften inte stör andra intressen. På så sätt eftersträvas en långsiktighet i vindkraftplaneringen och en hushållning med naturresurserna. Detta gör att vindkraftens goda anseende som en ren energikälla med hög kvalitet ur miljösynpunkt inte äventyras .

Förutsättningar

I delar av kommunen finns ett stort intresse för etablering av vindkraftverk, framförallt i de östra delarna av kommunen, med en koncentration till Kvismardalen. Här är det framförallt enskilda markägare eller små föreningar som driver frågan medan det i Kilsbergen visats intresse för en större vindkraftetablering.

För vindförhållanden i kommunen se figur 3.

Figur 3. Större karta vindhastighet.

Figur 3: Visar hur mycket det blåser. Högre vindhastighet ger högre elproduktion från vindkraftverken. Ju mörkare färg, desto mer blåser det. Klicka på bilden för större karta.

9.3 Konsekvenser och måluppfyllelse

9.3.1 Sociala konsekvenser

  • Om många människor äger andelar i vindkraftverket och får del av den nytta vindkraftverket kan generera kan det bidra positivt till ett områdes utveckling. Vid stora vindkraftetableringar förekommer ofta att ägaren (ofta extern) delar ut någon form av vindbonus/bygdepeng till föreningar i bygden för att även människor lokalt ska få nytta av exploateringen.
  • Människor blir delaktiga i framtidens elförsörjning och i bygdens miljöengagemang.
  • Sociala nätverk och föreningar kan etableras och bygderörelser utvecklas till gagn för engagemang även i andra frågor.
  • Vindkraftverk kan också splittra en bygd om exempelvis kraftverk uppförs på platser med många motstående intressen. Ägaren av vindkraftverket vill utnyttja goda vindtillgångar medan grannarna vill bevara området orört och fritt från störande vindkraftverk.
  • Vindkraftverk ger upphov till buller. Buller har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och kan ge upphov till fysiologiska stressrelaterade symptom och koncentrationsstörningar. Senare års forskning tyder även på att risk för att hjärt- och kärlsjukdomar kan öka vid höga bullernivåer.
    • Kan motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Rekreationsvärden kan påverkas negativ framförallt om värdet bygger på orördhet och tysthet. Detta kan innebära att ett rekreationsområde tappar en viktig kvalitet för människor, eftersom tysta områden blir allt ovanligare.
  • Ett vindkraftverk kan när det är i drift kasta rörliga skuggor och orsaka reflexer. Denna visuella påverkan kan upplevas som störande.
    • Kan motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • På landsbygden finns många kulturmiljöer som förutom sitt kulturhistoriska värde har stor social betydelse och höga rekreationsvärden. Moderna högteknologiska inslag som vindkraftverk kan ofta upplevas som störande för dessa miljöer. Dessutom kan verken också störa i form av visuell konkurrens med traditionella landmärken.
    • Kan motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
  • Förändrad utsikt kan störa människor. Antalet verk verkar ha betydelse för denna störning. Generellt gäller ju fler verk, desto mer störning upplevs.
  • Vindkraftverk kan störa landskapets naturliga riktningar och rumsbildningar. Hur man upplever att landskapet förändras.
  • Nya rumsbärande element kan stärka till exempel ett storskaligt landskap och tydliggöra landskapsrummets riktning och hur man upplever att landskapet förändras.

9.3.2 Ekologiska konsekvenser

  • Djur i allmänhet och fåglar och fladdermöss i synnerhet kan påverkas negativt om vindkraftverk placeras i deras rörelsestråk, på platser där de söker föda eller som är viktiga för fortplantning.
    • Kan motverka miljömålet ett rikt växt- och djurliv.
  • En utbyggnad av vindkraftverk kräver infrastruktur i form av vägar, kraftledningar och eventuellt transformatorstationer. Utbyggnaden av bl.a. vägar kan ge upphov till negativ miljöpåverkan, särskilt när vindkraftverk placeras i annars orörda områden.
    • Kan motverka miljömålet levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, ett rikt växt- och djurliv, levande skogar och ett rikt odlingslandskap beroende på var infrastrukturen placeras i landskapet
  • Vid nedmontering av vindkraftverk kan naturvärden påverkas negativt.
    • Kan motverka miljömålet ett rikt växt- och djurliv.
  • Vindkraften producerar förnyelsebar el och genom att bygga ut vindkraften kan den ersätta elproduktion från andra produktionsslag som har en avsevärt större negativ miljöpåverkan som t.ex. kolkraft eller kärnkraft. Efter sex till sju månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar bara en procent av vindkraftverkets totala elproduktion.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och ingen övergödning.

9.3.3 Ekonomiska konsekvenser

  • Utbyggnaden av vindkraftverk kan bidra till en positiv ekonomisk utveckling lokalt. Själva vindkraftverket levereras ofta från annat håll, men ett vindkraftbygge kan ge arbetstillfällen för lokala entreprenörer för tex. anläggningsarbeten. Om kraftverket har en lokal ägare kan vinsterna från elproduktionen också komma till lokal nytta och förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet.
  • Vindkraftverk kan verka stimulerande för lokala ekonomiska system, eftersom vindkraftbyggen gärna engagerar ett flertal intressenter. Detta kan ha en positiv inverkan på landsbygdsutveckling genom att det stärker formella och informella nätverk.
  • Störning kan uppstå på befintlig näringsverksamhet om vindkraftverk påverkar de värden som verksamheten bygger på.
  • Möjligheten att utveckla naturturism kan begränsas om vindkraftetableringar stör naturvärden som ligger till grund för eventuella turismsatsningar.

9.4 Åtgärder

För att minimera de negativa effekterna av vindkraft och för att hitta områden för vindkraft har en GIS-analys och en landskapsanalys gjorts .

I GIS-analysen har områden identifierats av så betydande motstående intresse att de, ofta med en buffertzon, exkluderats ur analysen. Det är vägar + 150 m, kyrkor + 500 m, kraftledningar + 200 m, järnväg + 150 m, flygplatser + inom viss zon, bebyggelseytor + 400 m, bebyggelsepunkter+400m, natura 2000, naturreservat, kulturreservat, ängs och hagmark, biotopskydd, vattendrag, sjöar, riksintresse väg + 150 m, riksintresse järnväg +150 m, riksintresse ämne och mineral, myrar, vattenskyddsområden, primär zon. Detta resulterar i figur 4:

Figur 4: Säkerhetszon vindkraft.

Figur 4: Områden som inte är lämpliga för vindkraft (rött) bl.a. med avseende på säkerhetsavstånd till bostäder. Klicka på bilden för större karta.

Andra intressen har sedan identifierats och viktats på en skala från 1-100. Ett lågt tal innebär hög förenlighet mellan intresse och vindkraft och ett högt tal innebär låg förenlighet. Dessa motstående intressen utgörs av: strandskydd, stora opåverkade områden, riksintressena naturvård, kulturmiljö, friluftsliv och totalförsvaret, rekreation, djurskyddsområden, tysta områden, sumpskog, strandnära skogsområden, ekopark, vattenskyddsområden, fågelstråk och kulturmiljöinventering.

Figur 5 visar en sammanvägning av viktade motstående intressen.

Figur 5: Olika intressen i landskapet.

Figur 5: Visar olika intressen i landskapet. Grönt visar var få och lätt viktade intressen sammanfaller (hög förenlighet med vindkraft) och rött var många och tungt viktade intressen finns (låg förenlighet med vindkraft). Klicka på bilden för större karta.

Landskapsanalysen gjordes med syfte att klargöra de viktigaste huvuddragen i landskapet såsom rumslighet, skala, struktur, landmärken, gränser/barriärer, utblickar/riktningar och historisk utveckling.

Se den övergripande landskapsanalysen, figur 6.

Figur 6. Övergripande landskapsanalys

Figur 6: Övergripande landskapsanalys. Klicka på bilden för större karta.

Blå områden är till övervägande del tåliga för vindkraftetableringar. Dock finns mindre områden så som kulturmiljöer, rekreationsområden och värdefulla naturområden som är känsliga.

Gröna områden är till stora delar känsliga för vindkraftetableringar men det finns vissa områden där vindkraftverk kan etableras.

När GIS och landskapsanalys vägts samman och kompletterats med en expertbedömning av kommunens vindkraftgrupp skapades kartan, se figur 7.

Figur 7. Större karta. Områden för vindkraft.

Figur 7: Områden för vindkraft. Klicka på bilden för en större karta.

För att minimera de negativa effekterna av vindkraft inom kulturmiljöer: På landsbygden finns många kulturmiljöer t.ex. om äldre bebyggelsemiljöer, odlingslandskap och kyrkomiljöer. Många täcks in av utredningens markering av riksintresseområden och av säkerhetsavstånden till kyrkor och bostadshus. Det gäller dock inte alla, och bedömningar måste därför göras från fall till fall om påverkan på värdefulla kulturmiljöer.

  • Bedöma påverkan på kulturmiljön utifrån den kulturmiljöinventering och kulturmiljövärdering, som för närvarande är under uppbyggnad för kommunen. Ett första underlag finns framtaget för Östernärke (september 2008).

För att minimera de negativa effekterna av vindkraft på naturen:

  • Placera vindkraftverken utanför djurs rörelsestråk, områden för fortplantning eller födosök. Inventeringar av fåglar och fladdermöss kan krävas för att göra detaljplanen eller bygglovet.
  • En utbyggnad av vindkraftverk kräver infrastruktur i form av vägar, kraftledningar och eventuellt transformatorstationer. Utbyggnaden av bl.a. vägar kan ge upphov till negativa miljöpåverkan särskilt när vindkraftverk placeras i annars orörda områden. För att minimera påverkan på naturen bör man eftersträva att det följer redan befintlig infrastruktur där intrånget i naturen redan är ett faktum. Vid nya sträckningar bör detaljstudier kring var påverkan skulle vara minst ske. När vindkraftverk placeras i mer tätbebyggda områden behövs oftast endast mindre vägutbyggnader. Den utbyggnad av kraftledningsnätet som behövs för att ansluta vindkraftverken grävs oftast ner i marken.
  • Andra åtgärder än ovan nämnda kan bli nödvändiga för att minimera de negativa effekterna av vindkraft på naturen.

För att minimera de negativa effekterna av vindkraft på rekreation: Områden med höga rekreationsvärden sammanfaller ofta med områden som har höga natur- och kulturvärden. Genom att värna dessa värnas oftast också rekreationsvärdet.

  • Ofta går det att hitta vindkraftlägen där verket hamnar vid sidan av eller bakom och då inte stör upplevelsen från utsiktspunkten. Exempelvis kan en mindre trädridå effektivt dölja vindkraftverket även om det står nära en plats som många människor besöker.
  • I eller i anslutning till områden med höga rekreationsvärden är det extra vikigt att värna t.ex. utsiktspunkter.

För att minimera de negativa effekterna av vindkraft på landskapsbilden: Det är näst intill omöjligt att objektivt beskriva den visuella påverkan som vindkraftverk har på landskapsbilden. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv.

  • Animerade fotomontage är ett verktyg för att få en objektiv bild för att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden. För att fotomontage ska vara relevanta krävs att man gör rätt avvägning kring fotovinkel.

För att minimera de negativa effekterna av buller från vindkraft: Hur vi uppfattar ljud från vindkraftverk varierar kraftigt. Det beror på variationer i vindens styrka, väderförhållanden i övrigt och att andra ljud kan dölja ljudet från verken. Hur mycket vi människor störs varierar också, från dag till dag, från plats till plats, från individ till individ.

  • Enligt praxis från domstolarna används ofta ljudnivån 40 dB(A) som en gräns för vad det får låta från ett eller flera vindkraftverk vid en bostad. Det innebär ofta ett skyddsavstånd på minst 400 meter från en bostad. Avståndet varierar dock beroende på bland annat vindkraftverkets storlek och landskapets förutsättningar. Bullerberäkningar krävs i varje enskilt fall för att kunna göra en korrekt bedömning.

För att minimera de negativa effekterna av skuggor och reflektioner från vindkraft:

  • Risken för störande skuggbildningar minimeras om vindkraftverk placeras norr om platser som är störningskänsliga.
  • Antireflexbehandling av rotorbladen kan ske för att minska risken för störande solreflexer.
  • Vindkraftverks drifttid kan programmeras för att undvika skuggor och reflektioner som uppstår endast vid vissa tidpunkter.

Detta är ingen heltäckande lista så för att minimera de negativa effekterna av vindkraft ska man vid bygglov och detaljplan använda sig av vindkraftsutredningen.

Senast uppdaterad: 18 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson