På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

7. Transportsystemet - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning

7.1 Nollalternativ

Nollalternativet innebär att utvecklingen fortsätter i linje med Översiktsplan 2002. Det medför bra framkomlighet för gående, cyklister och kollektivtrafik. Nollalternativet ger också övriga motorfordon en bättre framkomlighet, men med mindre hänsyn tagen till effekter på människa och miljö.

7.2 Vårt framtida Örebro – Översiktsplan för Örebro kommunen

Den nya översiktsplanen är jämfört med Översiktsplan 2002 tydligare kring behovet av att förändra de olika transportslagens inbördes konkurrensvillkor. För att utveckla ett hållbart transportsystem är det nödvändigt att förbättra förutsättningarna för gående, cyklister och en effektiv kollektivtrafik. Det är också nödvändigt att göra det mindre attraktivt att ta bilen, särskilt på korta sträckor.

En annan viktig aspekt är avståndet till målpunkter, t.ex. arbetsplatser eller dagligvaruhandel. Översiktsplanen innehåller förslag som verkar i båda riktningar, och därmed både ökar och minskar behovet av transporter.

När det gäller godstransporter finns en rad förslag i översiktsplanen som kan beskrivas som ett ”logistikpaket”. Syftet är att stärka Örebroregionen som logistiknav i Skandinavien. Paketet innehåller dels förberedelse för mer tåg- och kombitrafik, dels mark som pekas ut som lämplig för logistikanknutna verksamheter. Förutom godstransporter innehåller planen också flera förslag och ställningstaganden för att på sikt öka andelen persontransporter på järnväg. Som exempel har utredningsområdet runt resecentrum och järnvägen genom centrala Örebro utökats för att säkerställa markbehovet för järnväg. Mark reserveras för pendeltågstopp i stadens utkanter och för ett yttre godsstråk som kan frigöra kapacitet för personresor längs stambanan. Översiktsplanen innehåller även förslag för att på sikt bygga Nobelbanan och andra regionala järnvägsförbindelser.

Motiv

Motiven till att utveckla ett mer hållbart transportsystem i linje med översiktsplanen är många. Det handlar inte bara om minskade utsläpp av föroreningar och mindre buller, utan också om trafiksäkerhet, jämställdhet, bättre förutsättningar för vardagsmotion och attraktiv stadsmiljö.Den fortsatta satsningen på logistik har främst ekonomiska motiv. Om företag etablerar sig i kommunen genererar det nya arbetstillfällen. Men eftersom regionen har goda förutsättningar för överflyttning av gods mellan olika transportslag behöver miljöeffekterna i en större skala inte bli särskilt negativa – en satsning i Örebro kan till och med vara mer hållbar än en etablering någon annanstans i Sverige.

Förutsättningar

Persontransporterna står för den helt dominerande delen av trafiken på gator och vägar. Dessa resor är i huvudsak lokala och av bilresorna är hälften av resorna kortare än fem kilometer. Tung trafik och genomfartstrafik står för en mindre del av stadens trafikproblem. Det finns också en betydande regional pendling som i huvudsak sker med bil, trots att kollektivtrafiken på många sträckor är mycket bra, exempelvis Örebro-Kumla, där kollektivtrafikens andel av arbetspendlingen endast uppgår till 12 procent.

När det gäller godstrafik tillhör Örebroregionen landets bästa logistiklägen, vilket visas av att många verksamheter valt Örebro för sina centrala lager. Förutom att regionen ligger centralt i Skandinavien passeras den av flera ”transportpulsådror” med hög kvalitet – både vägar och järnvägar. Vi har också tillgång till flygplats och direkta tågtransporter till Göteborgs hamn.

7.3 Konsekvenser och måluppfyllelse

7.3.1 Sociala konsekvenser

  • Bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik, samt åtgärder som gör det mindre attraktivt att ta bilen, gör transportsystemet socialt mer hållbart, eftersom de som saknar tillgång till bil får bättre möjlighet att förflytta sig. Kortare avstånd till service (livsmedelsbutiker o.dyl.) verkar i samma riktning.
  • Bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik, samt åtgärder som gör det mindre attraktivt att ta bilen, ökar förutsättningarna för barns möjligheter att ta sig fram och röra sig på egen hand. Detta ökar förutsättningarna för barns självständiga utveckling.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet barns rättigheter.
  • Bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik, samt åtgärder som gör det mindre attraktivt att ta bilen gör att systemet anpassas mer till kvinnors resmönster – dagens system är i huvudsak format efter mäns vanor (förutsättningar för jämställdhet ökar).
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet Jämställdhet
  • En ökad satsning på alternativa färdmedel vid sidan om bilen ger en minskad sårbarhet i vardagslivet, genom att fler färdmedelsalternativ finns att tillgå.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet Jämställdhet.
  • Bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik, samt åtgärder som gör det mindre attraktivt att ta bilen, innebär bättre förutsättningar för vardagsmotion och därmed en friskare befolkning.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Ambitionen att utveckla större handelsområden (city och Boglundsängen) slår mot bostadsnära handel och lanthandel, vilket är negativt för de relativt stora grupper i samhället som saknar tillgång till bil. Detta kan generera dyrare bostadsnära handel samt kostsamma resor till handelsområden för de icke bilburna.
  • Lagerbyggnader och liknande som tillhör logistiknäringen är inte positivt för landskapsbilden/gestaltningen av staden. Effekten kan bli en förändrad landskapsbild, eftersom få satsar på nydanande arkitektur.
    • Motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö
  • Buller kan komma att öka från järnväg, eftersom både antalet resande och godstrafiken kommer öka. Buller har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och kan ge upphov till fysiologiska stressrelaterade symptom och koncentrationsstörningar. Senare års forskning tyder även på att risk för att hjärt- och kärlsjukdomar kan öka vid höga bullernivåer.
    • Inledningsvis motverkas miljömålet god bebyggd miljö inom området buller och arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Buller kan komma att öka från järnväg. Det finns dock planer på att flytta ut godstågen ur centrala staden till ett stråk väster om Örebro. När hela logistikpaketet är utbyggt kan bullret minska i centrala Örebro.
    • På sikt kan åtgärderna bidrar till miljömålet god bebyggd miljö inom området buller och arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Vägar och järnvägar kan utgöra fysiska barriärer i landskapet, effekten kan bli att vissa delar blir socialt isolerade.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med de prioriterade perspektiven mångfald och integration, hälsa på lika villkor och barns rättigheter.

7.3.2 Ekologiska konsekvenser

  • Bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik, samt åtgärder som gör det mindre attraktivt att ta bilen, gör transportsystemet mer hållbart.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö.
  • Satsningen på bättre tågförbindelser och bättre förutsättningar för regional pendling med kollektivtrafiken verkar i samma riktning som punkten innan.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö.
  • Kommunens vilja att förbättra standarden på de stora vägarna i regionen gör bilpendling attraktiv på allt längre sträckor. Effekten kan bli att förre väljer hållbara transporter och därmed blir det negativ klimatpåverkan.
    • Kan motverka miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö.
  • Satsningen på logistikcentrum kan lokalt ge upphov till ökade utsläpp av föroreningar och buller, men påverkan på stadsmiljön är liten (eftersom tunga transporter utgör endast fem procent av transporterna).
    • Kan motverka miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö.
  • I ett större perspektiv är det positivt med ett logistikcentrum med centralt läge och goda förutsättningar för att flytta gods mellan transportslag. Kombiterminaler och andra logistiksatsningar kan bidra till ett effektivare transportsystem med mer långväga gods på järnväg.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och bod bebyggd miljö i den större skalan men inte lokalt.
  • Befintlig och ny infrastruktur i öst-västlig riktning hindrar de stora rovdjurens rörelser i nord-sydlig riktning. Kilsbergen är första stället ifrån öster som rovdjuren kan röra sig i nord-sydlig riktning, eftersom Mälaren och Hjälmaren utgör barriärer för dem.
    • Motverka miljömålet ett rikt växt- och djurliv.

7.3.3 Ekonomiska konsekvenser

  • En stad med färre bilar och bättre förutsättningar för gående, cyklister och kollektivtrafik är en mer attraktiv miljö för människor. Attraktiva miljöer är ett viktigt konkurrensmedel för företag som ska locka till sig arbetskraft. En stad där många vill bo lockar också till sig nya företag.
  • Om framkomligheten för bilar i staden blir alltför låg kan det innebära en utarmning av stadskärnan, genom att handeln flyttar ut till externa områden eller andra kommuners externa områden.
  • Logistikcentrum gör att fler företag etablerar sig i regionen, vilket kan ge fler arbetstillfällen.
  • Logistikcentrum stärker regionen. Starka regioner uppfattas som en grundläggande förutsättning för nationell tillväxt.
  • Alltför starkt fokus på logistik kan dock innebära att stadens attraktionskraft minskar.
  • Investeringar i ny infrastruktur för spårbunden trafik är initialt mycket kostsamma.
  • Investeringar i ny infrastruktur för spårbunden trafik är mycket kostsamma initialt men samhällsekonomiskt långsiktigt ekonomiskt försvarbara.

7.4 Åtgärder

För att minimera de negativa konsekvenserna av transportsystemet, ska man i kommande detaljplaner:

  • För utvecklingen av ett hållbart transportsystem se till att bilarnas framkomlighet inte ses som ett överordnat mål. Bilarna får röra sig i staden, men på människornas villkor.
  • Använda sig av restidskvoter eller andra planindikatorer i planeringen för att belysa de olika transportsätten. Bilen ska inte vara det mest attraktiva alternativet, framför allt inte vid korta resor.
  • Åstadkomma goda villkor för gående, cyklister och kollektivtrafik redan från början i planen. Nödvändig infrastruktur ska som regel vara en del av exploateringskostnaden.
  • Försöka tillämpa en mycket låg parkeringsnorm vid nybyggnation i centralt läge.
  • Minska den sociala barriären som en väg eller järnväg kan utgöra genom att i planerna se till att det finns bra och trygga cykel och gångstråk
  • Lösa dagvattenhanteringen inom varje detaljplan (görs redan idag).
  • Minska barriäreffekter för arters spridning i landskapet, detta ska studeras djupare i miljökonsekvensbeskrivningen för detaljplaner gällande större vägar och järnvägar såsom Nobelbanan.

För att minimera de negativa konsekvenserna av en kombiterminal Törsjö, ska man i kommande detaljplaner:

  • Göra åtgärder så trafiken styras ut på E20/E18 vid Mariebergs köpcentrum för att minimera trafiken på Adlofsbersgvägen/ Kumlavägen som annars kan öka.
  • Utreda var terminalen ska ligga i kulturlandskapet för att minimera påverkan på vacker lantlig landskapsbild som kommer förändras .
  • Utreda hur hästverksamheten i området påverkas.

För att minimera de negativa konsekvenserna av en Nobelbanan (finns flera alternativa dragningar i översiktsplanen 2010), ska man i kommande detaljplaner:

  • Utreda hur och vilka åtgärder som kan behövas för att minimera påverkan på ett antal fornminnen som kan beröras.
  • Utredas om och hur ett antal populationer av större vattensalamander som finns i området (inom någon av de alternativa dragningarna) kan komma att beröras.
  • Studera hur man kan minska barriäreffekten. Barriären som järnvägen kommer att utgöra kan störa biologiska spridningsvägar och stråk.
  • Utreda om flytt av bostäder behövs och hur det ska lösas.

För att minimera de negativa konsekvenserna av ett Godsstråk väster om Örebro, ska man i kommande detaljplaner:

  • Utreda om flytt av bostäder behövs och hur det ska lösas.
  • Studera om det finns fornlämningar eller höga miljövärden och hur det ska hanteras.
  • Inventera och använda befintliga avrinnings- och dräneringsförhållanden, som diken, och kärrmarker, som verksamheterna avleder sitt vatten till efter rening och fördröjning på fastigheterna. Använd halvgenomträngliga material på ytor där det är möjligt. Dagvattenfrågorna är extra viktiga i denna plan pga. att dagvatten från området rinner igenom Natura 2000-område och naturreservatet Rynningeviken.
  • Beakta befintligt/föreslaget grönt stråk genom att spara/skapa stråk som förbindelser motionsspåren i Venaskogen och Kränglaskogen. Detta är viktigt pga. att det inom området finns partier med biologiskt och socialt mycket höga värden. Förbättra ljussättningen till tunneln mellan spåren för att öka tryggheten. Kompensationsprincipen ska tillämpas om något värdefullt går förlorat.
  • Studera kulturmiljöer (en gammal färdväg, två torplämningar samt en fast fornlämning finns) för att se om vägen kan bevaras och användas t.ex. som cykelväg. Torplämningarna bör utredas om de ska bevaras eller undersökas och tas bort.
  • Studera den stora förändring i landskapsbilden (skog blir verksamheter i skyltläge) och stadens entré flyttar utåt. Ställa krav på gestaltning av byggnaderna närmast vägen. Spara trädgrupper, naturmark så det blir en välkomnande grön skyddszon mot motorvägen.

För att minimera de negativa konsekvenserna och utreda lämplighet för lokalisering av verksamheter vid Rv 51

  • Utreda de fornlämningar som finns i området.
  • Studera ev. naturvärden (finns vattensalamander i området?)

För att minimera de negativa konsekvenserna av Verksamhetsområdet Västra Pilängen till Flygplatsen

  • Studera påverkan av att jordbruks- och skogsmark tas i anspråk för verksamheter och hur eventuell negativ påverkan kan minimeras.
  • Utreda hur det vackra landskapsrummet längs E18 förändras och hur det kan göras och samtidigt bevara eller utveckla landskapsbilden.
Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson