På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

6. Att bo glest (utspridd bebyggelse) - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning

6.1 Nollalternativ

Utspridd bebyggelse betyder att folk bosätter sig utanför landsbygdens befintliga tätorter, och då på platser som inte ligger längs stråk för kollektivtrafik, som ligger långt från service och kanske inte heller invid befintlig bebyggelse. Denna process är till viss del svår att motverka med en överskiktsplan. Utspridning av bebyggelse kommer att ske även om Översiktsplanen 2002 gäller. Då planberedskapen för var ny bebyggelse bör lokaliseras saknas i Översiktsplan 2002, kan följden dock bli att den utspridda bebyggelsen förstärks ytterligare.

6.2 Vårt framtida Örebro – Översiktsplan för Örebro kommunen

Denna översiktsplanen har tydligare ställningstaganden än Översiktsplan 2002 och med dessa ställningstagandena kan samhällsplaneringen bli mer hållbar. Översiktsplanen satsar främst på att förtäta befintliga tätorter i kommunen.

Motiv

Översiktsplanen är positiv och förordar förtätning av Örebro kommuns tätorter, inte bara Örebro stad utan även landsbygdens tätorter. På landsbygden förespråkas bebyggelse som kompletterar befintliga byar som ligger inom stråk för kollektivtrafik och där det i närområdet finns tillgång till olika typer av service och där avloppsrening kan lösas på ett bra sätt. En sådan landsbygdsbebyggelse är hållbar och ger goda förutsättningar för en levande landsbygd. Utspridd bebyggelse däremot är motsatsen till förtätning och innebär att människor bosätter sig utanför landsbygdens befintliga tätorter, och på platser där service i form av kollektivtrafik, skolor, livsmedelsbutiker, äldrevård etc. är begränsad. Utspridd bebyggelse kan exempelvis bidra till längre transporter och därmed kan effekten bli att klimatet påverkas negativt. Detta är en problematik som kommunen arbetar med dagligen. Positivt är dock att en levande landsbygd ger förutsättningen för ett uthålligt jordbruk och bevarad biologisk och kulturell mångfald i odlingslandskapet.

Förutsättningar

Örebro kommun har 133 000 invånare, varav cirka 75 procent (dvs. cirka 100 000) bor inom fem km från slottet. Detta är något som ur hållbarhetssynpunkt är positivt. De ställningstaganden som i översiktsplanen inte bidrar till förtätning, bidrar istället till utspridd bebyggelse.

Bidrar till utspridd bebyggelse – tolkning av ställningstagandena i kapitlet Grunddrag i mark- och vattenanvändningen

Från kapitel 5 Grunddrag i mark- och vattenanvändningen: Det finns många platser utanför tätorter som kan vara lämpliga för byggnationer. Lämpligheten bedöms från fall till fall utifrån de generella ställningstaganden till bebyggelseutvecklingen. Ställningstaganden:

  • Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får därför endast bebyggas för betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, samt om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.
  • Ny bebyggelse på landsbygden ska anpassas till terräng- och naturförhållanden på platsen samt dess kulturhistoriska värden och tradition. Byggnader på landet har historiskt placerats på höjdryggar i jordbrukslandskapet.
  • Ny bebyggelse bör lokaliseras utmed kollektivtrafikens starka stråk i anslutning till och inom gång- och cykelavstånd från hållplatslägen för att minska bilberoendet.
  • Ny bebyggelse ska lokaliseras där goda förutsättningar finns för en säker dricksvattenförsörjning och där avlopp kan hanteras på ett bra sätt.
  • Ny bebyggelse placeras i anslutning till befintlig bebyggelse.
  • Ny bebyggelse på landsbygden ska gestaltningsmässigt anpassas till befintlig bebyggelse och lokal byggnadstradition med avseende på byggnadsform, material och färg
  • I anslutning till grupper med äldre homogen bebyggelse placeras ny bebyggelse i utkanten av den befintliga bebyggelsegruppen.
  • Vid byggande på landsbygden tas hänsyn till angränsande byggnader och miljöer med kulturhistoriskt värde.

I dessa ställningstaganden finns ett tolkningsutrymme. I formuleringar som till exempel ”där goda förutsättningar finns” eller ”kan hanteras på ett bra sätt”, ska man bedöma vad ”en god förutsättning” är eller vad ”ett bra sätt” är. Det finns en risk att tolkningar medför bebyggelse som egentligen inte stämmer med intentionerna i planen. Dessutom finns i översiktsplanen få medel att styra att människor inte bosätter sig på landet långt ifrån goda kollektivtrafiklägen, men ställningstagandena ovan ska utgöra principer i stadsplaneringen. I bygglovs- och planskedet kan kommunen däremot styra genom att begränsa nybyggnationer och utbyggnader. Dessutom kan kommunen styra bebyggelsen genom att begränsa nybyggnationer och utbyggnader genom områdesbestämmelser.

Bidrar till utspridd bebyggelse - fritidshus som blir permanenta bostäder

Det finns tendenser att allt fler fritidshusområden utvecklas till permanenta boenden. Det finns få medel att motverka denna utveckling, eftersom man inte kan förbjuda någon att flytta dit. Däremot kan kommunen kräva att de har ett fungerande avloppssystem enligt krav från miljöbalken. Kommunen kan också välja att inte bevilja några bygglov för utbyggnader och därmed göra denna typ av boende mindre attraktivt. Problemet med att allt fler väljer att permanent bosätta sig i fritidshuset är att utbudet av service, såsom gatubyggnad och långsiktligt fungerade avlopp, ofta är begränsat. Detta medför att personen blir beroende av att kunna transportera sig till tätorten. Ligger området avsides kanske det inte heller finns möjlighet att åka kollektivt till tätorten.

6.3 Konsekvenser och måluppfyllelse

6.3.1 Sociala konsekvenser

  • Genom att människor flyttar till landsbygden och på olika sätt brukar och vårdar marken kan landskapet hållas öppet. Detta innebär större förutsättningar för att kulturlandskapet och kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan bevaras.
    • Kan bidra till miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
  • Genom att inte begränsa utglesningen finns potential för en större variation i utbudet av bostadsmöjligheter med en upplevelse av större individuell valfrihet. Känslan av delaktighet och möjligheterna att påverka har effekter för hälsan.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Att bo på landet innebär ofta att man bor nära grönområden och därmed ökar förutsättningarna för att vistas i dem. Att vistas i naturen har bevisats ha positiv effekt på personers välbefinnande.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Boende på landsbygden ger större sannolikhet för tillgänglighet till grönområden, med större utrymme för barns lek och utveckling.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet barns rättigheter och hälsa på lika villkor
  • Placering av bostäder i bilberoende lägen ger en ökad sårbarhet för rörligheten. Denna sårbarhet kan vara större för vissa grupper, exempelvis barn, ungdomar och äldre, samt i dagsläget i högre grad för kvinnor än för män. Det minskar också förutsättningarna för att röra sig med muskeldrivna transportmedel i vardagslivet, något som kan få effekter för hälsan.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor, jämställdhet och barns rättigheter
  • Allemansrätten kan påverkas negativt av att allt fler bor runt sjöar och vattendrag, som därmed riskerar privatisera stränderna. Effekten kan bli att allemansrätten begränsas och att förutsättningarna för rekreation och friluftsliv därmed försämras.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • På landsbygden finns i regel inget kommunalt utbyggt avloppssystem, utan istället många enskilda avlopp som kan vara svårskötta. En ökad utflyttning medför en ökning av antalet enskilda avlopp med större risk för föroreningar. Dessa föroreningar drabbar främst omgivningen i form av hälsorisker vid bad i närheten.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • I kommunen finns områden där förhöjda markradonhalter konstaterats samt områden där risk föreligger. Vid utbyggnad av bostäder i sådana områden finns risk för hälsoeffekter i form av ökad risk för lungcancer.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor och miljömålet God bebyggd miljö inom området radon.
  • En utglesning av stadsbebyggelsen kan ge upphov till ett minskat serviceunderlag, som därmed riskerar att ytterligare utarma den bostadsnära servicen.
  • Utbyggnad i landsbygden måste göras på rätt sätt annars så att inte effekten blir att kulturmiljön utarmas. Exempelvis på viktiga kulturmiljöer är miljöerna kring Hjälmaren, industrimiljöer och odlingslandskapet.
    • Kan bidra till att motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.

6.3.2 Ekologiska konsekvenser

  • Genom att människor flyttar till landsbygden och på olika sätt brukar och vårdar marken, kan landskapet hållas öppet. Effekten av ett öppet landskap kan bli ett artrikare landskap (många arter som är utrotningshotade är beroende av bete).Bidrar till att uppfylla miljömålet ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv.
  • Transporterna blir längre eftersom det är långt till närmsta service och det i många fall finns begränsad tillgång till eller inte finns kollektivtrafik över huvudtaget. Påverkan av längre resor är mer utsläpp och effekten kan bli att klimatet påverkas negativt. De flesta som flyttar ut på landsbygden bilpendlar in till staden och bidrar till trafikproblemen där. Effekten kan bli att miljökvalitetsnormerna riskeras överskridas inne i Örebro stad.Bidrar till att motverka miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö inom områdena buller och trafik.
  • Många fritidshus ligger i känsliga områden för djur och växter, exempelvis längs sjöar såsom Hjälmaren, där flera arter som är känsliga för förändringar lever. Effekten kan bli att i dessa områden kan arter minska eller till och med försvinna.Bidrar till att motverka miljömålen ett rikt växt- och djurliv.
  • På landsbygden finns i regel inget kommunalt utbyggt avloppssystem. Därmed finns många enskilda avlopp med bristande funktion. Påverkan när dessa används för permanent boende kan bli att sjöar och vattendrag övergöds. Effekten kan bli att ekosystem sätts ut spel och att den biologiska mångfalden utarmas.Bidrar till att motverka miljömålen ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av god kvalitet.
  • I glesbebyggda områden är det svårare att samordna energiförsörjningen (som t.ex. fjärrvärme). Detta kan innebära högre utsläpp av växthusgaser och påverkan på klimatet som effekt.Kan bidra till att motverka miljömålen begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning.

6.3.3 Ekonomiska konsekvenser

  • Örebro kommun kan bibehålla eller öka antalet invånare genom att erbjuda större valmöjligheter i fråga om boendemiljöer. Effekten blir att skatteinkomsterna kan bibehållas eller t.o.m. öka något.
  • Invånare som bosätter sig i glesbebyggt område kan få billigare boende och större bostadsyta.
  • Utbyggnad av service (ex. skolskjuts och äldrevård) är kostsam, speciellt om underlaget för service är lågt. Effekten blir höga samhällsekonomiska kostnader.
  • Utbyggnad av infrastruktur på landsbygden. Effekten blir höga samhällsekonomiska kostnader.
  • Utbyggnad av kollektivtrafik till landsbygden eller fler turer av befintlig kollektivtrafik. Effekten blir höga samhällsekonomiska kostnader.

6.4 Åtgärder

För att minimera de negativa konsekvenserna av att bygga vid sjöar och vattendrag, ska man i kommande detaljplaner:

  • Koncentrera bebyggelsen där den redan bebyggelse etablerat sig. Strandskyddsdispens för byggnader ska endast ges vid kompletteringsbebyggelse av enstaka tomter och en bedömning om lämplighet ska göras i enskilda fallet. Tänk på både rekreation och växt- och djurliv som strandskyddet syfte är att skydda.

För att minimera de negativa konsekvenserna av att bygga på radonriskmark, ska man i kommande detaljplaner:

  • föregå detaljplaneläggning med detaljerade undersökningar inom området avseende radonförekomst och
  • undvika bebyggelse i de sämsta lägena.
  • ange detaljplanebestämmelse som kräver att radonsäkert byggande tillämpas så att gällande gränsvärden för radon i inomhusluft inte överskrids.
  • undvika bergborrade brunnar. Detta för att undvika höga radonhalter i dricksvattnet.
Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson