På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

5. Att bo tätt (förtätning av bebyggelse inom tätorter) - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning

5.1 Nollalternativ

Förtätning fortgår även om Översiktsplanen 2002 gäller. Då få utpekade förtätningsområden för bostäder finns kvar, saknas planberedskap för var ny bebyggelse bör lokaliseras. Mer arbete får därmed läggas på planprogram. Risken är då överhängande att helhetsbilden förbises och det bli svårare att styra en långsiktigt hållbar och strategisk bebyggelseutveckling.

5.2 Vårt framtida Örebro – Översiktsplan för Örebro kommunen

I första hand ska komplettering av bostäder ske i de centrala delarna av Örebro som lätt kan nås till fots eller med cykel. I andra hand ska utbyggnad av bostäder ske i de delar av Örebro som lätt kan nås med cykel eller kollektivtrafik. Stadsdelarna ska förbindas med gator och cykelvägar. Förtätning ger också möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade i stadsdelen. I framtiden finns planer på ett pendeltåg från Hovsta till Mosås. Utbyggnaden i stråket Hovsta – Mosås förutsätter en väl fungerande kollektivtrafik.

Motiv

Motivet till att förtäta är att mer effektivt utnyttja marken. Syftet är också att minska transporterna och därmed minska de miljöfarliga utsläppen, vilket är positivt för vårt klimat. Dessutom bidrar tätbebyggelse till att samordna olika funktioner som kommersiell och offentlig service, avlopp, uppvärmning etc. Figur 1 visar var koncentrationen av arbetsplatser och olika typer av service är störst.

Förutsättningar

Örebro kommun har 133 000 invånare, varav cirka 75 procent (dvs. cirka 100 000) bor inom fem km från slottet. En bedömning har gjort att det finns ytor i staden som fortfarande kan förtätas, t.ex. där det funnits industrier eller på ytor längs våra huvudgator.

Analys av avstånd till arbetsplatser och service

Figur 1: Analys av avstånd tillarbetsplatser och service. Ju blåare, desto större koncentration av arbetsplatser. Ju rödare, desto större koncentration av olika typer av service.

5.3 Konsekvenser och måluppfyllelse

5.3.1 Sociala konsekvenser

  • Känslan av trygghet kan öka på platser som före detta industritomter, mörka tunnlar och ”ödsliga” grönområden. Förtätning av dessa platser kan innebära att fler människor rör sig i området som i sin tur medföra att ännu fler vågar sig ut i området. Detta är även viktigt ur jämställdhetssynpunkt eftersom fler kvinnor än män ger uttryck för en upplevelse av otrygghet som begränsar dem i deras rörlighet.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet jämställdhet.
  • Ökad stadsmässighet i staden bidrar till en större skillnad mellan stad och land, dvs. motverkar fragmentering av den stadsnära landsbygden, vilket innebär större möjligheter till hållbara transportlösningar och bevarande av landskapet.
    • Kan bidra till miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
  • Möjlighet att komplettera med bostadstyper som är underrepresenterade i stadsdelen och på lång sikt motverka segregation socialt, ekonomiskt och åldersmässigt.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven mångfald och integration samt hälsa på lika villkor.
  • Närheten till service, utbildning och arbetsplatser kan medföra att fler går eller cyklar vilket kan påverka hälsan positivt.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor.
  • Genom tätare bebyggelse ökar möjligheterna för barn och unga att röra sig på egen hand, genom kortare avstånd till olika målpunkter samt förbättrade förutsättningar för en utökad kollektivtrafik.
    • Bidrar till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet barns rättigheter.
  • Förtätning på höjden innebär en mer yt-effektiv exploatering av innerstaden, vilket medför att större grönytor och andra offentliga rum kan sparas. Detta kan skapa större möjligheter för rekreation, lek och mötesplatser i mindre trafikstörda miljöer i stadsnära grönområden.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med det prioriterade perspektivet om barns rättigheter, hälsa på lika villkor samt mångfald och integration
  • En förtätning innebär mer människor på mindre yta, vilket ger större underlag för bostadsnära service och handel. Detta ger goda förutsättningar för mötesplatser i närområdet och för ett välfungerande vardagsliv. Genom att ge människor möjligheter för naturliga träffpunkter i närområdet skapas större förutsättningar för möten och en ökad förståelse för varandra.
    • Kan bidra till att stärka arbetet med de prioriterade perspektiven mångfald och integration samt jämställdhet.
  • Områden som idag används för rekreation och/eller sociala möten kan tas i anspråk, och kan medföra att förutsättningarna för rekreation nära hemmet försämras, vilket i sin tur kan orsaka sämre hälsa. Vardagsmotion är väldigt viktig och minskar drastiskt med avståndet till rekreationsområdet. Störst risk att försvinna är de områden som beaktas som outnyttjade, men som användas av barn och ungdomar för lek och spontanidrott.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor och barns rättigheter.
  • Kulturhistoriskt värdefulla miljöer kan gå förlorade och effekten kan bli att dessa miljöer inte kan återskapas dvs. risk finns att kulturmiljön kan utarmas.
    • Kan motverka miljömålet god bebyggd miljö inom området kulturmiljö.
  • Buller kan öka på vissa lokalgator. Buller har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet, och kan ge upphov till fysiologiska stressrelaterade symptom och koncentrationsstörningar. Senare års forskning tyder även på att risk för att hjärt- och kärlsjukdomar kan öka vid höga bullernivåer.
    • Kan bidra till att motverka arbetet med det prioriterade perspektivet hälsa på lika villkor och miljömålet god bebyggd miljö inom området buller.

5.3.2 Ekologiska konsekvenser

  • Ökad täthet innebär kortare avstånd och gynnar därmed gång-, cykel- och kollektivtrafik, vilket minskar bilberoendet och kan leda till ett trafiksäkrare city (färre antal bilar ger mindre risk för olyckor). Därmed minskar föroreningar och buller.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning, frisk luft och god bebyggd miljö inom området buller.
  • Ökad trafik på vissa befintliga lokalgator, vilket medför ökat buller och föroreningar.
    • Motverkar miljömålen frisk luft och god bebyggd miljö inom område buller lokalt.
  • Ökad stadsmässighet i staden bidrar till en större skillnad mellan stad och land, dvs. motverkar fragmentering av den stadsnära landsbygden, vilket innebär ett bevarande av landskapet.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv.
  • Att odlingsmark intill staden inte tas i anspråk för bebyggelse innebär att möjligheten att lokalt producera mat eller energi finns kvar.
    • Kan bidra till att uppfylla miljömålet begränsad klimatpåverkan och ett rikt odlingslandskap.
  • I tätbebyggda områden kan avloppsreningen i större utsträckning samordnas kommunalt, vilket innebär högre grad av rening än om alla har enskilda lösningar. Effekten blir således renare vatten.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen levande sjöar och vattendrag och ingen övergödning.
  • I tätbebyggda områden kan uppvärmning samordnas, exempelvis genom fjärrvärme. Detta kan bidra till mindre förbrukning av fossila bränslen med mindre utsläpp av växthusgaser och minskad påverkan på klimatet som effekt.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning.
  • Marksanering kan ske om gammal industrimark omvandlas till handel eller bostäder.
    • Bidrar till att uppfylla miljömålen giftfri miljö.
  • Förtätning kan innebära att grönområden och gröna stråk naggas i kanten, isoleras eller försvinner, vilket i sin tur kan medföra risker att förlora eller utarma den biologiska mångfalden. Kompensationsprincipen - om värdefull park eller annat grönområde måste tas i anspråk för exploatering så bör den förlorade gröna miljön kompenseras genom att likvärdig area anläggs, säkerställs eller utvecklas på annat ställe. Därmed minskas inte
    • Kan motverka miljömålen levande skogar, ett rikt växt- och djurliv och god bebyggd miljö inom området grönstruktur.

5.3.3 Ekonomiska konsekvenser

  • Befintlig infrastruktur tas tillvara som gator, fjärrvärme, kommunalt vatten och avlopp genom att det blir lättare att ansluta bebyggelse till fjärrvärmeverk och kommunalt vatten och avlopp eftersom det redan finns i det etablerade området. Därmed blir effekten mindre kostnader jämfört med vid utbyggnad av nya stadsdelar.
  • Samhällsservice som förskola, skola, bibliotek och andra kultur- eller fritidsanläggningar, vårdcentral och sjukhus, äldreboenden och andra särskilda boenden och socialtjänst utnyttjas effektivare. Därmed blir effekten mindre kostnader jämfört med vid utbyggnad av nya stadsdelar.
  • Förtätning kan ge minskat utrymme för sociala möten, rekreation, motion och spontanidrott. Detta kan ge negativa folkhälsoeffekter, fördyra sjukvårder och försämra hälsotalen.
  • Förtätning och ett bra bostadsutbud i centralorten Örebro kan skapa minskat befolkningsunderlag i andra kommuner i länet och andra angränsande kommuner.
  • Förtätning kan höja markpriserna vilket kan vara negativt vid köp av mark.
  • Förtätning kan höja markpriserna vilket kan vara positivt vid försäljning av kommunal mark.

5.4 Åtgärder

Under denna rubrik presenterar vi vilka åtgärder, justeringar och analyser som gjorts för att minimera de negativa effekterna som kan uppkomma vid förtätning, samt några kommentarer som är ett medskick till kommande detaljplaner.

Förändringar som miljökonsekvensbeskrivningen genererat i översiktsplan

Figur 2 visar en karta med en analys över översiktsplanens förslag till utbyggnadsområden, var dessa sammanfaller och eventuellt står i konflikt med Örebro grönstruktur, samt hur dessa konflikter har hanterats. Vissa krockar är inte egentliga konflikter, eftersom de i detaljplanen kan lösas enkelt. Dock finns även krockar som inte löses lika lätt i nästa skede och som därför krävt en utvecklad avvägningsprocess som inte sällan fordrat besök på plats. Vissa förslag har förkastats i denna process. Förutom en mer välavvägd översiktsplan har även underlaget för Örebro grönstruktur förbättrats och vägts mot flera intressen.

För att minimera de negativa konsekvenserna av att förtätning, ska man i kommande detaljplaner:

  • ta fram behovsbedömningen (analysen om en miljöbedömning behövs) i samförstånd med kunniga inom olika områden (ekologi, kulturhistoria, folkhälsa, miljö etc.)
  • ta hänsyn till den befintliga naturen och att utformningen av detaljplanen görs utifrån naturen (Tänk på arters spridning, ett nätverk av gröna spridningsvägar är viktigt för vissa arter.)
  • bevara och utveckla kulturmiljön och utformningen av detaljplanen görs utifrån kulturmiljön
  • göra bullerberäkningar och utforma planen utifrån bostadsmiljön så miljökvalitetsnormen understigs
  • göra en bedömning av hur området nyttjas idag. (kom ihåg barn och ungdomar.)
Figur 2 Förtätning - Örebro grönstruktur.

Figur 2: Visar var Örebro grönstruktur sammanfaller med översiktsplanens utbyggnadsområden och hur dessa eventuella konflikter hanterats.

Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson