På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

4. Utmaningar - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning

Detta stycke ska enligt miljöbalken beskriva relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett sådant naturområde som avses i 7 kap. (ex. naturreservat) eller ett annat område av särskild betydelse för miljön. Vi har dock valt att bredda denna del så den även omfattar sociala och ekonomiska utmaningar. I efterföljande kapitel beskrivs sedan hur dessa utmaningar påverkas av planen.

4.1 Sociala utmaningar

4.1.1 God hälsa på lika villkor - hälsan fördelar sig ojämlikt

Folkhälsan förbättras i Sverige och i Örebro, men de socioekonomiska skillnaderna består och ökar t.o.m. för vissa grupper. Ohälsotalet, dvs. antalet ohälsodagar per person och år, är ett mått som ger en uppfattning om hälsoläget i kommunen. Ohälsotalet sjunker i Örebro men det finns markant stora geografiska skillnader. Livsvillkor som utbildning, arbete och ekonomi påverkar människors förutsättningar att göra goda val för sin hälsa och dessa livsvillkor skiljer sig till viss del åt geografiskt. I våra stora hyreshusområden är ohälsotalet dubbelt så högt som i Örebro kommun som helhet och mer än fem gånger högre än för de bostadsområden som har lägst ohälsotal.

Den självskattade hälsan, dvs. då människorna själva får beskriva sin hälsa och sitt välbefinnande, redovisar samma bild. De viktigaste insatserna för att minska hälsoskillnaderna är inte den fysiska planeringens ansvar. Med fokus på allas lika möjligheter till bra boende och närmiljö, till rekreations- och grönområden, handel, service, transportmöjligheter och kommunikationer, medverkar dock den fysiska planeringen till att skapa förutsättningar för en hälsa på lika villkor.

4.1.2 Jämställdhet - kvinnors och mäns livsstilar skiljer sig åt

Jämställdhet är jämlikhet mellan könen och är grundläggande för en socialt hållbar utveckling av vårt samhälle. Kvinnor och mäns olika förutsättningar och erfarenheter har konsekvenser för den fysiska planeringen. Olika konsumtionsmönster, livsstilar, syn på välfärden, tillgång till resurser och inflytande och påverkan på miljön, har betydelse. I Örebro påverkas jämställdheten bl.a. av att kvinnor har ett markant högre ohälsotal än män. Kvinnor skattar sin hälsa sämre än män och ger i högre grad uttryck för upplevelser av otrygghet i sitt bostadsområde och i stadsmiljön. Andelen högutbildade män är markant lägre jämfört med andelen högutbildade kvinnor. Kvinnor har dock lägre inkomst än män och förvärvsfrekvensen är högre bland män.

4.1.3 Mångfald och integration - boendesegregationen ökar

Genom att arbeta för integration och mångfald arbetar vi för ett samhälle med lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Boendesegregation kan motverka integration. Det som vi vanligtvis menar när vi diskuterar boendesegregation är att inrikes födda svenskar bor geografiskt åtskilt från de flesta andra etniska grupper. Boendesegregationen har ökat i Örebro. Den etniska boendesegregationen i Örebro sammanfaller med den socioekonomiska segregationen. Detta genom att det i vissa områden både bor en stor andel arbetslösa och låginkomsttagare samt en stor andel av den invandrade befolkningen. Dessa kategorier kan dock sammanfalla.

Koncentration av arbetslösa eller fattiga människor kan i sig försämra förut¬sätt¬ningarna att få arbete för de som bor i området. Det uppdelade boendet riskerar att resultera i ojämlika livschanser. Den fysiska planeringen och markförsäljningen av kommunal mark kan i viss uträckning bidra till att främja integration och mångfald, exempelvis genom att stadsdelar kompletteras med varierande hustyper. Fysiska (och mentala) barriärer som stora trafikstråk, tunnlar och upplevelsen av otrygghet i grön/gångstråk kan i viss mån byggas bort. Fysiskt utrymme för mötesplatser som stimulerar aktivitet, sociala relationer mellan olika grupper av människor och nyföretagande kan skapas.

4.1.4 Barns rättigheter - samband mellan fysisk inaktivitet och ungas övervikt

Det är i dag inte längre självklart att barn och ungdomar får sitt rörelsebehov tillfredsställt i vardagen på samma sätt som tidigare. Många är fysiskt inaktiva, vilket är en av huvudanledningarna till de ökande problemen med övervikt och andra sjukdomar som har med fysisk inaktivitet att göra. Barns och ungdomars idrottsvanor är tydligt relaterade till sociala, ekonomiska, etniska och kulturella förhållanden. I den fysiska planeringen är den främsta påverkbara bestämningsfaktorn tillgång till miljöer som främjar fysisk aktivitet.

En attraktiv närmiljö och tillgång till fria områden i närområdet har betydelse. Barn är mer fysiskt aktiva om de har nära och lätt tillgång fritidsmiljöer (sporthallar, lekparker, spontanidrottsplatser och grönområden) och trafikmiljö som främjar fysisk aktivitet (gång- och cykelvägar, säkra gatukorsningar och tillgång till kollektiva transportmedel). Forskning tyder på att stadsmiljöer som byggs tätt med fler funktioner nära varandra kan motverka förekomsten av låg fysisk aktivitet och övervikt. I sådana miljöer tar sig fler människor fram till fots eller med cykel istället för att åka bil.

4.2 Ekologiska utmaningar

4.2.1 Föroreningsbelastningen på Hjälmaren, Svartån och Täljeån

Sjöar och vattendrag är betydelsefulla för biologisk mångfald, landskapsbild, rekreation, yrkesfiske,bevattning som resurs för industrin, och för framställning av dricksvatten. Ändå är kunskapen om ytvattnets värden ofta begränsade och samhället har länge handskats med det som om det vore en oändlig resurs att späda ut gifter och avlopp i, eller något som måste mästras i dammar, diken, kanaler och rör. Det finns många källor till föroreningar som belastar våra sjöar och vattendrag, exempelvis trafik, bebyggelse, industri, djur och människor. Dessa producerar föroreningar i form av metaller, oljeprodukter, näringsämnen och bakterier.

Översiktsplanen kan påverka vattenkvaliteten genom peka ut skyddsområden för dricksvattentäkter och ta ställning hur dessa ska beaktas i den fysiska planeringen. Ytterligare åtgärder är att ta ställning hur dagvattnet ska hanteras vid nybyggnation, peka ut områden för nya dagvattendammar etc.

4.2.2 Övergödning

I Örebro kommun har de flesta ytvatten i jordbrukslandskapet höga eller mycket höga halter av fosfor. Även halterna av kväveföreningar i flera av kommunens ytvatten är kraftigt förhöjda. I kommunen sker näringsläckage till vattendrag främst från jordbruksmark och skogsmark. Andra källor är avloppsreningsverk, enskilda avlopp, förorenat dagvatten samt in-transport från andra kommuner i respektive avrinningsområde. När mer näring tillförs ett ekosystem än det är anpassat för uppstår övergödning. Om många områden drabbas leder detta till en utarmning av den biologiska mångfalden, eftersom bara ett fåtal arter gynnas. Översiktsplanen kan bidra till att minska övergödningen genom att peka ut nya bostadsområden som ger goda förutsättningar för väl fungerande avloppslösningar. Ytterligare åtgärder som planen kan ta ställning i är hur dagvattnet ska hanteras vid nybyggnation, peka ut områden för nya dagvattendammar etc.

4.2.3 Trafikens miljöpåverkan

Trafiken är den största källan till utsläppen av kväveoxider, kolväten och partiklar. Rening av bilavgaser, men också av skorstensutsläpp, har förbättrat stadens luftkvalitet. Bilarnas andel av de totala utsläppen i städer är helt dominerande när det gäller kolväten, kolmonoxid och kväveoxider. I de hårdast trafikerade gaturummen i Örebro innerstad är halterna av kvävedioxid, partiklar (PM10) och bensen i närheten av vad som max är tillåtet enligt miljökvalitetsnormerna.

Översiktsplanen kan främst bidra till transporteffektiv samhällsplanering, dvs. att förtäta staden för att minska transporterna med bil, bygga utefter starka kollektivtrafikstråk, planera för ett bra gång- och cykelnät etc.

4.2.4 Klimatförändringar

Under det senaste seklet har mänskliga aktiviteter ökat atmosfärens halt av växthusgaser med cirka 30 procent. Det gör att en större del av värmestrålningen hålls kvar i atmosfären och att temperaturen vid jordytan ökar. Enligt FN:s klimatpanel IPCC har jordens medeltemperatur ökat med 0,74 grader de senaste hundra åren och olika scenarier förutspår en ökning i intervallet 1,1 till 6,4 grader de kommande seklet. Ett varmare klimat får en rad allvarliga konsekvenser för såväl människa som miljö. Framför allt drabbas redan trängda arter och ekosystem, liksom människor som redan har små marginaler att anpassa sig till förändrade villkor, t.ex. översvämningar eller torka. Till tänkbara lokala effekter i Örebro kommun hör ökad risk för översvämningar, varmare vintrar och regnigare somrar. Varmare klimat kan leda till ökad produktion i jord- och skogsbruk, men också till ökad risk för angrepp av insekter och svampar.

Örebro kommun har i Örebro miljömål listat mål för begränsad klimatpåverkan. Klimatfrågan är också en av de prioriterade frågorna för översiktsplanen. De åtgärder som faller inom ramen för översiktsplanen, dvs. det som kan påverkas genom fysisk planering, är främst transporteffektiv samhällsplanering, till exempel att förtäta staden för att minska transportarbetet med bil, bygga utefter starka kollektivtrafikstråk, och planera för ett bra gång- och cykelnät. Andra åtgärder är att planera för utbyggd fjärrvärme, peka på lämpliga platser för vindkraft etc.

4.2.5 Radon

Radon är en luktfri och osynlig radioaktiv gas som finns naturligt i mark och berggrund. Vid höga halter radon i inomhusluft kan radon utgöra en hälsorisk genom att öka risken för cancer i lungor och luftvägar. Radon i våra bostäder kan komma från tre olika källor: marken under och runt huset (såväl från den ursprungliga marken som från eventuella fyllnadsmassor), byggnadsmaterialet (”blåbetong”) eller vatten som används i hushållet. Markradon förekommer i all jord, men särskilt om fragment av alunskiffer ingår i jorden. I Örebro kommun finns det områden med ökad risk för höga markradonhalter, s.k. radonriskområden (se karta över radonriskområden i översiktsplanens kapitel 11). Översiktsplanen kan genom att peka på utbyggnadsområden som inte sammanfaller med radonriskområden minska antalet bostadsområden med denna hälsorisk. Denna översiktsplan pekar dock ut ett par områden i Kilsbergskanten som utgör radonriskområden, där man planerar tillämpa ”radonsäkert byggande”.

4.3 Ekonomiska utmaningar

4.3.1 Generellt

Den generella, ekonomiskt långsiktiga utmaningen för Örebro kommun är att skapa utrymme för de sociala och miljömässiga utmaningarna. Det krävs ekonomiska resurser för att nå mål som en befolkning vid god hälsa, där jämställdhet, mångfald och barns behov sätts i främsta rummet. Kommunens arbete med ökad miljömedvetenhet samt minimering av föroreningar och klimatpåverkande faktorer kräver också resurser.

Kommunen skapar sitt ekonomiska utrymme i konkurrens med andra kommuner, i ett positivt samspel med näringsliv och medborgare och genom hushållning på både kort och lång sikt med de resurser detta samspel skapar. Den struktur som kommunen väljer för utbyggnad och förutsättningar för medborgare och näringsliv påverkar ekonomin.

4.3.2 Markvärden

Ekonomiska utmaningar, direkt kopplade till översiktsplanen är annars den påverkan på förväntade markvärden som översiktsplanen ger. Utpekade möjligheter och begränsningar i planen påverkar förväntningarna på markvärdet för alla fastighetsägare samt även kommunen. Att väga intressen i markanvändningen för att få ut mesta möjliga med minsta möjliga resurser är också viktigt för en långsiktigt positiv ekonomisk utveckling. Det kan medföra intressekonflikter på så sätt att kommunens syn på lämplig markanvändning skiljer sig från andra, enskilda intressenters.

4.3.3 Kostnadseffektivitet

Att vid utbyggnad av staden utnyttja befintlig infrastruktur, både ovan och under mark, skapar kostnadseffektivitet. Förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse skapar också närhet till både samhällsfunktioner och kommersiell service. Det är en utmaning att väga dessa ekonomiska fördelar mot de eventuellt negativa konsekvenser för befolkningen som en förtätning kan ge.

4.3.4 Attraktivitet

”Staden Örebro” är idag en produkt som säljs. Staden, och då särskilt stadskärnan, är betydelsefull för marknadsföring, attraktion och som tillväxtfaktor i sig. Hur stadskärnan utvecklas påverkar värderingen av hela Örebro. Det är en utmaning att vidmakthålla en stark attraktiviteten i stadskärnan.                    

Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson