På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

9. Fritid - Översiktsplan

9.1 Idrott och friluftsliv

Miniatyrkarta kommunen natur och fritid.

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan.

Rekreation handlar om att människor ska få tillfälle till fysisk aktivitet, återhämtning från krav i arbete och hem samt stimulans till nya tankar och aktiviteter genom lek, idrott och friluftsliv. Rätt planerade grönområden, lekplatser, idrottsplatser, spår och leder lockar fler människor till lek, rörelse och gemenskap i vardagen. Vanor när det gäller sådana aktiviteter skiljer sig dock åt mellan flickor och pojkar, mellan män och kvinnor och beroende på etnisk bakgrund, något som är viktigt att ha i åtanke i planeringen.

I Örebro finns fritidsaktiviteter och rekreation nära där människor bor och det finns goda möjligheter till motion och friluftsliv året runt. Dessutom är Örebro en idrottskommun med framgångsrika insatser inom såväl topp- som breddidrott.

Ställningstaganden:

  • Det är viktigt med ett fritidsutbud nära hemmet som kan stimulera till lek, spontanidrott och vardagsmotion. Lokala idrottsplatser och hallar ska identifieras och säkerställas.
  • En långsiktig plan för idrottens och friluftslivets markbehov ska tas fram.
  • Befintliga idrottsplatser och hallar ska ses som viktiga resurser och ska tas tillvara vid övrig exploatering.
  • Elitarenorna på Eyrafältet ska bevaras och utvecklas.
  • Anläggningar för idrott, friluftsliv och andra fritidsaktiviteter bör lokaliseras så att de är tillängliga på ett bra sätt för de grupper som huvudsakligen kommer att nyttja anläggningen. Exempelvis bör anläggningar som i stor utsträckning kommer att användas av barn och ungdomar lokaliseras i cykelnära lägen och med tillång till kollektivtrafik så att barnen kan ta sig dit på egen hand. Anläggningarna ska i möjligaste mån vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
  • Hjälmaren förutom Hemfjärden är av riksintresse för friluftslivet. Örebro kommun anser att även Hemfjärden ska klassas som riksintresse och kommunen ska arbeta för att stärka friluftslivet och öka tillgängligheten.
  • Örebro kommun anser att delar av Kilsbergen, med undantag för befintliga tätorter och skjutfälten, ska klassas som riksintresse för friluftslivet.
  • Antalet badplatser i kommunen får gärna öka. Vid etablering av nya badplatser ska tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning säkerställas. För barn och unga är tätortsnära badplatser att föredra.
  • Aktiviteter som alstrar störande buller bör lokaliseras till redan bullerpåverkade områden. Motorsportanläggningar bör placeras i ett område öster om flygplatsen.
  • Tillgången till bostadsnära odlingslotter på kvartersmark ska öka. Befintliga områden med kolonilotter ska bevaras och fler bör skapas.

Se även:
Karta i kapitel 10 om natur.
Avsnitt 7.6 om turistnäringen.
Kapitel 10 om rekreationsområden.
Avsnitt 10.2 om grönstruktur.
Kapitel 8 om lokalisering av samhällsservice och samlingslokaler.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit Naturplan för Örebro kommun, 2014-01-29. (pdf, 1.3 MB)

9.2 Kultur

Med kultur avses i detta kapitel den humanistiska och konstnärligt orienterade innebörden av begreppet och omfattar såväl den kommersiella delen som fritidskulturen/amatörkulturen. Att vara del av eller att ta del av andras skapande i form av konst, musik, dans, film, teater, litteratur, etc. är berikande för de flesta. Kulturlivet är en grogrund för innovationer, sprider värderingar och stimulerar demokrati och förståelse. Media, främst i form av radio och TV, är viktiga spridningskanaler för kultur av olika slag.

Ställningstaganden:

  • Kulturarenor kan inrymmas i områden som utpekats för funktionsblandning, handel och bostäder.
  • Fysiska förutsättningar som krävs för att stimulera människors behov av kultur ska värnas. Kommunen ska värna om att det finns platser för lokaler och arenor för teater, dans och konst etc.
  • Det är viktigt med ett kulturliv/kulturutbud nära hemmet och i övrig vardagsmiljö. Kulturlivets fysiska yttringar i lokala stadsdelscentrum och vid bostäder bör stärkas.
  • Fysiska möjligheter för bibliotek i olika stadsdelar och tätorter bör finnas.
  • Kultur i den offentliga miljön ska uppmuntras, särskilt där mötesplatser stärks eller skapas.
  • Kommunen ska stödja och uppmuntra kulturella inslag och konstnärlig förnyelse i den fysiska miljön, särskilt temporära utställningar och liknande.
  • Anläggningar för kulturaktiviteter bör lokaliseras så att de är tillängliga på ett bra sätt för de grupper som huvudsakligen kommer att nyttja anläggningen. Exempelvis bör anläggningar som i stor utsträckning kommer att användas av barn och ungdomar lokaliseras i cykelnära lägen och med tillång till kollektivtrafik så att barnen kan ta sig dit på egen hand. Anläggningarna ska i möjligaste mån vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
  • Vid planering och utformning av bostadsnära samlingslokaler ska man där så är möjligt ta hänsyn till att lokalerna bör kunna användas kvällstid, med så lite störningar för de kringboende som möjligt.

Läs mer i Kultur för alla, kulturpolitiskt program för Örebro kommun. (pdf, 51.1 kB)

9.3 Hästar

I början av 1900-talet då hästen användes i jordbruket och av militären fanns ca 800 000 hästar i Sverige, men efter jordbrukets strukturrationalisering fanns uppskattningsvis bara 70 000 kvar. Sen 1960-talet har antalet ökat från 70 000 till dagens 250 000-300 000. Sverige är ett av Europas hästtätaste länder.

Hästarnas roll för att hålla jordbruksmarkerna öppna blir allt viktigare eftersom övriga betesdjur minskar. Hästnäringen är en viktig markanvändningsfråga, dels för att den kräver anläggningar och betesmarker, och dels för att det behöver finnas möjlighet att komma ut i landskapet. Ridsporten är viktig för rekreation och friskvård. Det är också en jämställdhetsfråga att skapa förutsättningar för ridsport, då 85 procent av Svenska ridsportsförbundets medlemmar är kvinnor eller flickor.

En liten del av befolkningen är allergiska mot hästar. Den huvudsakliga spridningen av allergen sker via människor och djurkontakt, dvs. mer kraft borde läggas på att säkerställa möjligheterna till duschning och klädombyte vid ridanläggningar. Mängden allergen som finns i utomhusluften avtar snabbt med ökat avstånd till stallet och dessutom kan trädridåer och större byggnader minska spridningen av allergen.

Ställningstaganden:

  • Hästar är en viktig resurs som kan bidra till att bevara det öppna kulturbeteslandskapet och den biologiska mångfalden.
  • Inga nya stall eller beten ska etableras inom planlagt område (om inte detaljplanen anger det).
  • Vid detaljplaneläggning och bygglov för större anläggningar t.ex. ridskolor och turridningsverksamhet ska krav ställas på omklädningsmöjligheter.
  • Nedan anges lämpliga skyddsavstånd. I varje enskilt fall ska dock en prövning utifrån olika bedömningskriterier utföras (se exempel nedan):
    • Från stall: 200 m skyddsavstånd till bostäder (i planlagt område)
    • Från bete: 50 m skyddsavstånd till bostäder (i planlagt område). 30 m om det finns skyddande vegetation i skyddszonen dvs. trädridå eller liknande.
  • Exempel på bedömningskriterier för skyddsavstånd till hästar är: karaktär på området, lantlig miljö kontra villabebyggelse i tätort, lokalisering av stall, bete, paddockar och planerade ridstigar i förhållande till bebyggelse, tänkbara expansionsriktningar för hästhållningen, gödselhanteringens placering och utförande, förhärskande vindriktning, topografi samt eventuell avskärmande vegetation eller bebyggelse samt förekomst och grad av näringsverksamhet, storlek på hästanläggningen.
  • Områden som är lämpliga för hästhållning ska identifieras och beskrivas i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen på temat hästar. Detta arbete har påbörjats genom att områden har pekats ut inom fördjupade översiktsplanen vid Tysslinge, Latorp, Vintrosa, Hidinge och Lanna.

9.4 Jakt

Jakt och viltvård är en viktig del av naturvården på Örebro kommuns mark, där målet är att bevara en art- och individrik fauna på lämplig nivå. Skyddsjakt bedrivs där skada eller säkerhetsrisker uppstår.

Ställningstaganden:

  • Jakt på kommunal mark ska ske i viltvårdande syfte. Jakten ska organiseras så att den skapar möjligheter till jakt- och viltvårdsaktiviteter, utbildning och social gemenskap för jägare som saknar egen jaktmark, speciellt ungdomar.
  • Jakt på kommunal mark ska vara underordnad kommuninvånarnas möjlighet till rekreation, naturupplevelse och studier. Säkerhet och förtroende är av yttersta vikt.

9.5 Skyttebanor och skjutfält

Villingsbergs skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret. Därutöver finns ett stort antal skyttebanor i kommunen, varav den största är den före detta militära anläggningen vid Slätten strax nordost om Örebro tätort. Skyttebanor är en viktig markanvändningsfråga eftersom buller kan påverka ett större område.

Ställningstaganden:

  • Den önskvärda långsiktiga utvecklingen för Örebro kommuns invånare är att Villingsbergs skjutfält avvecklas. Om Villingsbergs skjutfält även i framtiden bedöms som riksintresse för försvaret, är det Örebro kommuns vilja att skjutfältets verksamhet samordnas på ett bra sätt med exempelvis friluftslivets och vindkraftens intressen. Gränsen och övningsfrekvensen för skjutfältets geografiska utbredning bör justeras mot Gilsåsasjön, Axsjön, Storstenshöjden och Ånnaboda.. Områdets biologiska värdekärnor och kulturlämningar ska lämnas intakta.
  • Slätten är den plats i kommunen som anvisas för skytteverksamhet. Ett skyddsområde för skytteverksamheten bör upprättas. Området i kartan visar en bullerzon enligt utredning 2006, inom vilken nybyggnation av bostäder, skolor och liknande inte bör tillåtas.
  • På lång sikt bör ett alternativ till Slättens skyttebanor hittas, så att skytteverksamheten vid Slätten kan flyttas. Samarbete bör ske med intilliggande kommuner i frågan, t.ex. Arboga.
Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 8 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson