På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

7. Näringsliv - Översiktsplan

Miniatyrkarta staden näringsliv

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan

Med näringsliv avses i översiktsplanen framför allt verksamheter på kvartersmark. Det kan exempelvis vara industri, kontor, handel, hotell, centrumanläggning, bilservice eller lager.

Näringslivets verksamheter blir alltmer kunskapsbaserade verksamheter, och det är främst de tjänsteproducerande företagen som växer. Dessa verksamheter kan oftast integreras med bostäder och service i traditionell stadsbebyggelse. Men det behövs också särskilda områden för företag som på grund av ytbehov, omgivningspåverkan, olycksrisker mm måste förläggas avskilt från övrig bebyggelse.

Efterfrågan på industrimark har varit stor sedan den förra översiktsplanen togs fram. All utpekad mark för verksamheter i staden har detaljplanelagts.

Genom de frågor om etablering som kommer in till kommunen idag ser vi ett varierande behov, allt från små industritomter 1 000-3 000 kvm till större industritomter 10 000-100 000 kvm. En beredskap för logistik och lager med tomter mellan 100 000- 350 000 kvm behövs också inför framtiden. Större handelsytor 6 000-12 000 kvm samt lägen för gatukök, pizzerior, drivmedelsstationer, biltvättar etc. är också efterfrågade.

Efterfrågan på mark för nya kontor är mindre och planberedskapen för kontor är god. Efterfrågan på mark för turistnäringen förväntas öka. Universitetet och universitetssjukhuset är en expanderande framtidssektor.

Ställningstaganden:

  • Kommunen ska erbjuda ett varierat utbud av lokaliseringsmöjligheter med olika områden för olika branscher.

* Anmärkning: Näringslivs- och arbetsmarknadspolitiskt program från 2009 har efter översiktsplanens antagande ersatts av Näringslivsprogram för Örebro kommun, antagen 2015. (pdf, 439.1 kB)

7.1 Funktionsblandning, kontor och icke störande verksamheter

Örebro är i dag en delvis funktionsuppdelad stad. Stora områden är avsatta enbart för boende, till exempel Brickebacken och Hjärsta. Andra områden är avsatta enbart för verksamheter, till exempel Bista och Holmen. Den funktionsuppdelade staden innebär att bostadsområdena i stort sett är tömda på vuxen befolkning under dagtid och att verksamhetsområdena är öde efter arbetstidens slut. Verksamhetsområdena kan upplevas som otrygga, framförallt på kvällar och helger. Den funktionsuppdelade staden medför många transporter mellan bostad och arbetsplats. Det bästa sättet att minska transporterna är att begränsa det totala transportbehovet. Behovet av transporter minskar vid samlokalisering av bostäder och arbetsplatser.

Med funktionsblandning menas att verksamheter och bostäder finns i anslutning till varandra, istället för i renodlade verksamhetsområden och renodlade bostadsområden. Den stora vinsten med en delvis funktionsblandad stad är, förutom en minskning av transporterna, att det blir liv och rörelse i en större del av staden under en längre tid av dygnet. Staden känns tryggare och trevligare.

Vissa typer av arbetsplatser är dock svåra att integrera med boendet. Verksamheten kan vara störande, medföra mycket trafik eller gestaltningsmässigt vara svår att anpassa till boendemiljön. Kontor är däremot en verksamhet som kan passa i blandade områden.

De områden som i kartan är utpekade som blandade områden kan också vara områden som endast har en funktion idag och allteftersom Örebro växer kan omvandlas till mer stadsliknande bebyggelse.

Ställningstaganden:

  • Arbetsplatser som inte har störande verksamhet, inte förorsakar störande trafik och där byggnaderna gestaltningsmässigt kan anpassas till omgivande bebyggelse bör finnas i och i direkt anslutning till bostadskvarter, t.ex. i bottenvåningar på flerbostadshus.
  • På tomma ytor i anslutning till de större gatorna kan verksamheternas byggnader fungera som bullerskydd för intilliggande bostäder.
  • Bostadsområden som är isolerade ska byggas ihop med resten av staden med hjälp av byggnader, gator och urbana parker.

Se även kapitel 6 om bostäder.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit en Handlingsplan för stadens byggande, 2014-08-12. (pdf, 2.7 MB)

7.2 Handel och annan kommersiell service

Handeln är viktig för kommunens utveckling och attraktivitet. Den ger invånare ett bra utbud av varor och tjänster som förstärker kommunen som livsmiljö och ger möjligheter till nya arbetstillfällen. Handelsstrukturen påverkar samhället och kommunen på flera sätt t.ex. trafik, medborgarnas vardagsliv, möjlighet att kunna handla mat. Grossisthandel räknas inte som handel utan som lagerverksamhet, dvs. industrimark. Ställningstagandena i detta kapitel gäller all detaljhandel och alla slags köp och försäljning av varor och tjänster till allmänheten.

Eftersom handeln påverkar kommunens planläggning, trafik och sociala aspekter finns det särskilda skäl för kommunen att ha olika ställningstaganden för olika typer av handel, dagligvaror, sällanköpsvaror som inte är skrymmande och sällanköpsvaror som är skrymmande.

Ställningstaganden:

  • Örebro ska ha tre regionala handelsområden City, Marieberg och Boglundsängen.
  • All utveckling av cityhandeln är positiv, oavsett typ av handel.
  • Inga nya externa handelsområden ska etableras.
  • Vid planläggning i mindre tätorter ska mark avsättas för handel.
  • Kommunen är positiv till nya handelslägen som medför en total minskning av bilresandet.
  • Handelsetableringens trafiklösning ska planeras så att den är tillgänglig även för fotgängare, cyklister och bussresenärer. Dessa trafikantgrupper ska kunna nå entrépunkter på ett säkert, tryggt och bekvämt sätt.
  • Kommunen ska verka för att offentliga platser skapas i anslutning till handelsytor, vilket också skapar trygghet.
  • Kommunen är positiv till nya bostadsnära stadsdelscentrum.
  • Kommunen uppmuntrar kombinationsanläggningar, dvs. handel plus bostäder/kontor, för att skapa en blandad stadsmiljö som lever hela dygnet.
  • Kommunen ska verka för att handeln uppför byggnader och miljöer med arkitektoniska och urbana kvaliteter.

7.2.1 Dagligvaruhandel

Definition: Dagligvaror är varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel, t.ex. mjölk och bröd, drycker och specialvaror som kemtekniska produkter, tidningar, tobak och sjukvårdsartiklar.

Ställningstaganden:

  • Dagligvaruhandeln ska ses som en lokal marknad i stadsdelscentrum och city, och ambitionen är att den ska vara utspridd i hela kommunen.
  • Ny dagligvaruhandel bör i första hand lokaliseras till bostadsnära lägen med god tillgänglighet för cykel- och kollektivtrafik
  • Kommunen ställer sig positiv till ny dagligvaruhandel i lägen med lokalt upptagningsområde
  • Kommunen ska arbeta aktivt för att dagligvaruhandel ska finnas på nära avstånd till bostäder.

7.2.2 Sällanköpsvaror som är icke skrymmande

Definition: Detaljhandel som inte är dagligvaruhandel, t.ex. kläder, skor, böcker och porslin.

Ställningstaganden:

  • Nya ytor för sällanköpsvaror som inte är skrymmande tillåts endast i city och som komplement i nya och redan etablerade stadsdelscentrum nära bostäder.

7.2.3 Sällanköpsvaror som är skrymmande varor - volymhandel

Definition: Varor som inte kan fraktas på cykel och har stort ytkrav per såld enhet, t.ex. byggvaror, vitvaror, bilar, båtar, möbler och större elektronik. I gränsfall är branschtillhörigheten avgörande, dvs. vad man huvudsakligen säljer. (En möbelhandlare kan t.ex. sälja kuddar och en bilhandlare kan sälja tillbehör till bilen.)

Ställningstaganden:

  • Nya ytor för handel med skrymmande varor av sällanköpskaraktär tillåts i etablerade handelsområden, även då de är längre än 5 km från city och i huvudsak är tillgängliga med bil.

7.2.4 Kommersiell service

Definition: Service och hantverk av sådant slag som riktar sig till allmänheten som t.ex. frisörer, banker, begravningsbyråer, resebyråer och restauranger.

Ställningstaganden:

  • Kommersiell service av olika slag bör ha en lokal struktur. Etablering bör ske på gångavstånd från bostäder, och med fördel i anslutning till befintliga handelsplatser eller stadsdelscentrum och nära kollektivtrafik och cykelstråk.

7.3 Verksamhetsområden

Verksamhetsområden är avsedda för sådana etableringar som inte är lämpliga att lokalisera inom eller i närheten av bostäder på grund av att verksamheten kan ge direkta störningar, att verksamheten är ytkrävande eller att den trafik som den medför är störande.

Ställningstaganden:

  • Inom verksamhetsområdena lokaliseras företagen på ett sätt som minimerar behovet av transporter av material och människor.
  • Inom verksamhetsområden samlas störande verksamheter till egna stråk och områden.
  • För att ge möjlighet till godstransporter med järnväg är det viktigt att bevara spårreservat till järnväg som är i drift. Utrymme för spåranslutningar till nya områden skapas där så är möjligt.
  • Kommunen ska avsätta ny verksamhetsmark med järnvägsanslutning eller förse ytterligare verksamhetsområden med järnvägsanslutning.
  • Obebyggda områden längs gator, som inte har betydelse för grönstrukturen eller passar för bostadsbebyggelse, kan bebyggas för verksamheter. Dessa kan då också fungera som bullerskydd för intilliggande bebyggelse.

7.4 Universitetet och universitetsanknutna verksamheter

Universitetet har stor betydelse och förväntas få ännu större betydelse i framtiden, bl.a. genom nya utbildningar. Det måste därför finnas möjlighet för universitetet att utvecklas och expandera arealmässigt.

Ställningstaganden:

  • Universitetet ska sätta sin prägel på staden och utvecklingen in mot stadskärnan.
  • Rudbecksgatans sträckning från city till universitetsområdet ska präglas av stadsmiljö.
  • För att öka universitetets integration med staden är det önskvärt att bostäder för studenter skapas i olika delar av staden.
  • Universitetet och Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) bör bindas ihop bättre genom ny bebyggelse, t.ex. genom att utnyttja lucktomter däremellan.

5.1 Landsbygden
5.2 De mindre tätorterna
5.3 Staden
Se även avsnitt 8.3 om Universitetssjukhuset.

7.5 Drivmedel

Kommunen använder begreppet drivmedel istället för bensin. Det är ett medvetet val för att markera att kommunen anser det viktigt att nya alternativa fordonsbränslen utvecklas och införs.

Ställningstaganden:

  • Strukturen av drivmedelsstationer ska bidra till en minskning av det totala transporter. Eftersom biltrafiken, framförallt den tunga trafiken, ska ledas bort från Örebros centrala delar ska också drivmedelsstationer förläggas utanför Örebros centrala delar med en jämn geografisk spridning där redan ett stort antal fordon (minst 8 000 fordon) passerar.
  • Drivmedelsstationer i kommunens mindre tätorter är betydelsefulla för servicen på landsbygden.
  • Ett skyddsavstånd på 100 meter mellan drivmedelsstationer och bostäder eller andra personintensiva miljöer, är lämpligt enligt Boverkets allmänna råd.
  • Kommunen ska verka för att drivmedelsstationer som ligger i vattenskyddsområden ska flyttas till säkrare lägen.
  • Vid nyetablering av en drivmedelsstation bör en samlad risk- och säkerhetsbedömning göras av lämpligt avstånd till omgivande bebyggelse.
  • Drivmedelsstationer som säljer dagligvaror ska ha säkra och bra förbindelser även för fotgängare och cyklister. Säljytan för dagligvaror bör begränsas till max 50 kvm, utom när någon annan dagligvaruservice inte finns i området.
  • Tankningsställen för fordonsgas bör i första hand lokaliseras till platser för annan drivmedelsförsäljning.
  • Kommunen är positiv till utveckling av infrastruktur för laddning av elbilar.
  • Försäljning av diesel riktad till tung trafik ska i första hand koncentreras till Berglunda industriområde (Truckstop) och i andra hand kan Törsjö bli aktuellt som komplement för den tunga trafiken.
  • Lägen för drivmedelsstationer redovisas i översiktsplanen och strukturplanen för drivmedel innehåller bl.a. rekommenderade tomtytor.

Läs mer i Strukturplan för drivmedelsstationer i Örebro tätort. (pdf, 943.3 kB)

7.6 Turistnäringen

Turismen bör ses som egen kommersiell näringsgren med behov av ytor i framtiden. Den upplevelsebaserade verksamheten är på frammarsch. Med turism avser vi den kommersiella besöksnäringen med t.ex. hotell, upplevelse- och rekreationsanläggningar för barn och vuxna, camping, bad, nöjesparker, forntidsbyar och restauranger.

Ställningstaganden:

  • Kommunen ska ge fysiska förutsättningar för såväl destinationsturism och affärsturism som evenemangsturism.
  • I anslutning till viktiga turistmål bör endast byggnader eller anläggningar tillskapas som ökar turistmålets attraktivitet.
  • Kommunen ska värna och stärka sådana bebyggelsemiljöer och parkområden som har betydelse för turismen.
  • Lekland och andra liknande upplevelseverksamheter ska etableras längs kollektivtrafikstråk och i cykelnära lägen, så att barn och ungdomar kan ta sig dit på egen hand.
  • Aktiviteter som alstrar störande buller bör lokaliseras till redan bullerpåverkade områden. Motorsportanläggningar kan placeras i ett område öster om flygplatsen.
  • Båtlivet som turistnäring ska uppmuntras och utvecklas. Farleden från Hjälmaren till gästhamnen vid Hamnplan ska underhållas så att kommersiell båttrafik och trafik med fritidsbåtar kan utnyttja hamnen i Örebro.

Se även:
Avsnitt 9.1 om Idrott och friluftsliv.
Avsnitt 9.2 om kultur.

7.7 Areella näringar

7.7.1 Jordbruk

Ställningstaganden:

  • Jordbruksmark är en viktig samhällsresurs och får därför endast bebyggas för att tillgodose betydelsefulla samhällsintressen och stadens utveckling eller då lämplig alternativ lokalisering saknas, eller om en alternativ användning ger totalt större miljövinst än när marken används för jordbruk.
  • Kommunen eftersträvar att jordbruksmark brukas ekologiskt. Vid nyteckning av arrendeavtal för kommunal mark ges förtur till brukare som åtar sig att odla marken ekologiskt.
  • I jordbrukslandskapet ska äldre kulturmiljöer, som till exempel ängs- och hagmarker, i största möjliga utsträckning bevaras och restaureras. Enligt miljöbalken alléer, stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar skyddade och ska bevaras för framtiden.
  • Moränholmar ska ses som en viktig resurs i landskapet som man ska ta stor hänsyn till.

7.7.2 Skogsbruk

Ställningstaganden:

  • Skogslandskapet på kommunägd mark ska präglas av mångbruk, d.v.s att olika skogsmarker används för olika ändamål. Virkesproduktionen ska utföras med stor hänsyn till biologiska och kulturella värden samt kunna kombineras med rekreation.
  • Andelen lövträd bör generellt blir större och områden med ädellövskog ska bevaras och inte bli barrskogsområden.

7.7.3 Fiske

Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritidsfiske. Inom Örebro kommun bedrivs i dagsläget endast miljöcertifierat yrkesfiske i Hjälmaren. Fritidsfiske förekommer i Hjälmaren, Svartån och andra vattendrag.

Ställningstaganden:

  • Alla vattendrag och särskilt Svartån bör fortsatt vara tillgängliga för fritidsfiske av såväl fisk som kräftor. Planering av mark ska ta hänsyn till fritidsfisket längs med Svartån. Fria vandringsvägar ska säkerställas där det finns dammar och strömbord.
  • Hjälmaren är riksintresse för yrkesfiske och det miljöcertifierade fisket ska värnas.

7.8 Ämnen och mineraler

Ställningstaganden:

  • Två riksintressen finns: Lillkyrka för byggnadssten av marmor och Björkaverken för högkvalitativ dolomit och marmor.
  • Kommunen är negativ till all form av uranbrytning i hela kommunen.
Senast uppdaterad: 2 januari 2017

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson