På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

6. Bostäder - Översiktsplan

Miniatyrkarta staden bostäder

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan.

6.1 Behov av och lokalisering av nya bostäder

Antalet personer i Örebro kommun beräknas att öka från dagens 132 000 personer till uppskattningsvis 150 000 personer år 2035 (Se även Befolkningsutveckling i kapitel 2 Utgångspunkter). För detta behövs en planberedskap för ca 15 000 nya bostäder. En del av bostäderna kan förväntas tillkomma i de mindre tätorterna och på landsbygden genom nybyggnation och genom att fritidshus blir permanenta boenden. Huvuddelen av nybyggnationen förväntas ske i Örebro stad. Bostäder tar olika mycket plats beroende på om de byggs som höghus eller som småhus på stora tomter. Tre kvarter på Olaigatan rymmer exempelvis bostäder för lika många personer (ca 1000 personer) som södra Lundby eller i Odensbacken söder om kanalen.

Översiktsplanen tar ställning för en förtätning av staden bland annat för att minimera behovet av transporter. Det återspeglas i kartans gula utbyggnadsområden som i huvudsak ligger inom cykelavstånd från centrum. Ett av målen i Transportplanen är att tätorten ska förtätas så att det bor 25 invånare per hektar mark år 2015 (År 2004 var det 22,6 invånare/hektar). Utbyggnadsområden för bostäder längre från centrum finns i Marieberg, Mosås, Lillån och Hovsta, eftersom dessa redan är etablerade stadsdelar eller förorter längs viktiga stråk för kollektivtrafik där pendeltågstrafik är möjlig.

Resvaneundersökningen 2004 visar att 10% av den vuxna befolkningen saknar tillgång till bil och ytterligare 20 % saknar ständig tillgång till bil. Att planera för goda möjligheter att gå, cykla och åka kollektivt innefattar därför rättviseaspekter. Goda gång- och cykelmöjligheter ökar dessutom möjligheten för barn och unga att röra sig på egen hand i närområdet. Detta är viktigt för deras självständighet och utveckling.

Ställningstaganden:

  • Med de gula utbyggnadsområdena i kartan har kommunen visat vilka områden man ser som särskilt lämpliga att bebygga med bostäder. Det finns möjligheter till bebyggelse även på andra platser om det är lämpligt utifrån kriterierna i översiktsplanen. (Se även kapitel 5 Grunddrag i mark- och vattenanvändningen).
  • Staden och de mindre tätorterna ska förtätas genom kompletteringsbebyggelse (mindre utbyggnadsområden som inte är markerade på kartan). Möjlighet till kompletteringsbebyggelse bedöms från fall till fall. Vid förtätning ska hänsyn tas till tillgång till friytor, grönstruktur och andra starka allmänna intressen som anges i översiktsplanen.
  • Samtliga nya områden för bostäder ska lokaliseras i bra kollektivtrafiklägen eller på sådana platser att de förstärker underlaget för kollektivtrafik för befintliga bostäder.
  • Samtliga nya områden för bostäder ska ha ett väl fungerande cykelvägnät.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ha höga ambitioner vad gäller energieffektivitet, dagvattenhantering och miljövänliga byggmaterial
  • Kommunen ska göra en utredning för att peka ut platser där det är lämpligt att komplettera med bostäder med vattenkontakt.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen, 2016-06-15 (pdf, 942.5 kB)

6.2 Variation och förutsättningar för möten

Många bostadsområden i Örebro är ensidiga med endast en upplåtelseform och mycket liten variation av byggnadstyper. Det finns områden som nästan enbart består av villor, som exempelvis Lundby, medan andra områden nästan bara består av hyreshus, som exempelvis Varberga. Planeringsidealet som rådde under det s.k. ”miljonprogrammet” gjorde dessutom att de bostadsområdena ofta blev isolerade från varandra. Fortfarande idag byggs ensidiga områden, som exempelvis Ekeby-Almby där det nästan enbart finns villor. Bristen på variation är en bidragande orsak till boendesegregering.

I undersökningar (t.ex. Bokslut för hållbar utveckling 2008) om folkhälsa, förvärvsarbete, utbildning, medborgarskap m.m. återkommer vissa stadsdelar med låga eller koncentrerade värden på ovan nämnda faktorer. Detta kan utgöra problem när det gäller integration, trygghet och hälsa. Den fysiska planeringen kan inte lösa problemen, men kan i viss mån skapa möjligheter för förändring. Dessa stadsdelar kan prioriteras i arbetet med att skapa en sammanhängande stad med trygga och gestaltningsmässigt goda yttre miljöer, god kommunal service, hög standard på kollektivtrafiken, goda möjligheter för bostadsnära rekreation och idrott m.m.

Det är positivt om fler människor - gamla och unga, med olika etnisk bakgrund, olika socioekonomisk bakgrund och sysselsättning - träffas i närmiljön i anslutning till bostaden och i det offentliga rummet i staden. Genom att planera för en boendemiljö med variation, stadsdelar som innehåller många olika funktioner och mötesplatser, skapar vi förutsättningar för detta.

Ställningstaganden:

  • Sammansättningen av människor i varje stadsdel eller tätort bör motsvara sammansättningen i hela kommunen (socioekonomisk, åldersmässigt och etniskt). Detta kan åstadkommas på lång sikt genom att man verkar för en blandning av byggnadstyper och upplåtelseformer samt att tillskapar arbetsplatser.
  • Kompletteringsbebyggelse ska göras så att man uppnår en bättre blandning av olika byggnadstyper och bostadsstorlekar. Detta gäller särskilt i och vid stadsdelar och tätorter med ensidigt bostadsbestånd, som t.ex. Adolfsberg, Hjärsta, Ekeby-Almby, Lillån, Oxhagen, Varberga och Vivalla.
  • De större utbyggnadsområdena ska i sin inre struktur kännetecknas av en mångfald av byggnadstyper och bostadsstorlekar, och de ska i sin övergripande struktur utformas så att de kompletterar intilliggande bostadsbebyggelse.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunens ambition vara att fördela marken på sådant sätt att upplåtelseformerna i stadsdelen eller tätorten blir en blandning av hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.
  • Det är kommunens ambition att blanda arbetsplatser och bostäder där det är lämpligt, s.k. funktionsblandning.
    Se även avsnitt 7.1 om funktionsblandning.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit en Handlingsplan för stadens byggande, 2014-08-12. (pdf, 2.7 MB)

6.3 Boende i olika skeden i livet

Att göra det möjligt för människor att bo kvar i sitt närområde i livets olika skeden är viktigt. I stadsdelar eller tätorter som idag domineras av villor behövs lägenheter för ungdomar som vill flytta hemifrån eller för äldre som vill flytta från villan de inte längre orkar sköta. Om äldre flyttar från sin villa till en hyres- eller bostadsrätt i närområdet kan viktiga flyttkedjor uppstå. Flyttkedjan kan exempelvis innebära att en barnfamilj flyttar in i villan, att ett yngre par flyttar ihop i familjens gamla lägenhet och att en eller två små lägenheter då frigörs. Möjlighet till kvarboende handlar också om att kunna flytta från lägenhet till radhus eller villa i närområdet utan att behöva byta stadsdel.

De stora procentuella befolkningsökningarna ligger inom åldersgrupperna 64 år och äldre samtidigt som förändringarna i hushållens storlek under senare år gått mot allt fler småhushåll. Därför kommer behovet av små och billiga lägenheter med närhet till service att vara stort. En prognos för det framtida behovet av särskilda boenden för äldre samt människor med demenssjukdomar, d.v.s. behovsprövade boenden med tillgänglig personal och vård, anger ett behov av ytterligare ca 160 platser fram till 2020 (varav 60 platser tillgodoses när det redan planerade Ängen öppnar). Efter 2020 beräknas en stor tillökning av särskilda boendeplatser, ca 460 st till år 2033, p.g.a. den stora ökningen av antalet invånare över 80 år.

Många har behov av specialboende, t.ex. människor med andra typer av funktionsnedsättningar. Det är viktigt att tillgodose dessa människors behov av anpassade bostäder.

Ställningstaganden:

  • För att öka studenternas integration i staden är det önskvärt att bostäder för studenter skapas i flera olika stadsdelar.
  • I servicenära lägen med god kollektivtrafik ska nybyggnation av små lägenheter med god tillgänglighet prioriteras för att möta den allt större gruppen äldres behov.
  • Seniorbostäder, dvs. bostäder som är anpassade till äldre som är vid god hälsa och till största delen klarar sig själva, bör lokaliseras nära kollektivtrafik, med närhet till service och grönområden.
  • Olika typer av vårdboenden, dvs. boenden för äldre med olika grad av vårdbehov, bör spridas över hela staden och kommunen. Rekreationsmöjligheter bör finnas i form av park eller mindre grönområde för utevistelse, men rörlighetsbehovet bedöms vara mindre. För anhöriga är det positivt om det finns tillgång till kollektivtrafik.
  • Behandlingshem och boenden som kan ha behov av ensliga lägen eller som kan upplevas som störande av omkringboende, ska spridas till olika delar av staden och kommunen.
  • Grupp- eller servicebostäder för människor med olika funktionsnedsättningar bör lokaliseras i anslutning till andra bostäder nära kollektivtrafik, och även spridas över hela staden och kommunen, för att möjliggöra valfrihet i boendet.
Senast uppdaterad: 20 december 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson