På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

2. Utgångspunkter - Översiktsplan

Översiktsplanen är ett verktyg för att skapa ett hållbart, attraktivt och tryggt Örebro. Utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt (inklusive kulturellt) perspektiv finns tvärsektoriella frågor som har betydelse för översiktsplanen. Dessa perspektiv vägs in i planeringen och avspeglas i de olika ställningstagandena om utbyggnadsområden etc. För att tydliggöra vilka tvärgående perspektiv det handlar om beskriver vi dessa utgångspunkter nedan. De sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna tas upp i ett vidare perspektiv i andra kommunala dokument, än i en översiktsplan som handlar om användningen av mark och vatten.

Översiktsplanen sammanfattar vad kommunen vill. Den är således inte en handbok i vad vi ska tänka på när vi planerar, för detta finns yrkeskunskap, specifika handböcker och checklistor som verktyg i det dagliga arbetet. Flera dokument har varit viktiga arbetsunderlag, men redovisas inte i översiktsplanen där syftet huvudsakligen är att redovisa kommunens ställningstaganden om mark- och vattenanvändning. Exempel på sådana planeringsunderlag är handelspolicy, strukturplan för drivmedelsstationer, Stadsliv Örebro, dagvattenstrategi och avfallsplan. Referenser för detta finns i källförteckningen.

2.1 Mål

Översiktsplanen innehåller inga nya mål utan förhåller sig till befintliga måldokument.

Samtliga måldokument som har antagits av kommunfullmäktige har varit utgångspunkt för arbetet med översiktsplanen. Dessa är Örebro miljömål, Transportplan för Örebro kommun, Örebro grönstruktur, Vattenplan för Örebro kommun, Kultur för alla, Tillväxt Örebro, Folkhälsoprogram, Invandrarpolitiskt program samt Medborgarnas Örebro. Samtliga måldokument har gåtts igenom i detalj för att se vilka punkter som har återverkan på översiktsplanen.

Olika måldokument innebär ibland målkonflikter. Målkonflikterna lyftes fram som diskussionspunkter i samrådet. I översiktsplanen görs avvägningar mellan mål och slutligen görs ett val i ställningstaganden kring mark och vatten, framför allt på kartan. Det kan innebära att ett ställningstagande om markanvändningen står i konflikt med något mål, men då är det översiktsplanen som gäller.

Dokumenten Örebro miljömål, Örebro grönstruktur och Vattenplan för Örebro kommun har vägt tungt i dessa avvägningar.


Se även avsnitt 1.2 om översiktsplanens förhållande till andra dokument.

Läs mer i Källförteckningen

2.2 Socialt hållbarhetsperspektiv

Social hållbarhet innebär att bygga upp ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle med jämlika och goda levnadsförhållanden. Det handlar förutom en bostad och mat på bordet, om fred, demokrati, jämlikhet, individuella valmöjligheter, tillgång till utbildning, kultur, gemenskap, trygghet, hälsa och psykiskt välbefinnande. Nedan beskrivs några perspektiv som är viktiga att tänka på i kommunal fysisk planering

2.2.1 God hälsa på lika villkor

Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och att uppmärksamma befolkningsgrupper med den sämsta hälsan. Örebro kommuns folkhälsoprogram överensstämmer med det nationella inriktningen och prioriterar insatser för hälsa på lika villkor, goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar samt en trygg och säker miljö för alla. Folkhälsoarbetet uppmärksammar sociala och ekonomiska skillnader i livsvillkor och livsmiljö som ger skillnader i livskvalitet och hälsa.

Bostaden, närmiljön, tillgänglighet till handel, rekreationsområden, service och transporter påverkar vår hälsa och livskvalitet. Skillnader i behov och möjligheter att påverka sin livsmiljö hänger samman med och är beroende av sociala och ekonomiska skillnader, kön, ålder och funktionshinder. Delaktighet och inflytande påverkar i sig hälsan. Genom att vara lyhörd för och beakta människors olika behov kan den fysiska planeringen bidra till att utjämna hälsoskillnader och skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Jämställdhet mellan könen, ett samhälle som stimulerar integration och mångfald samt tillvaratar barns rättigheter stärker förutsättningarna till hälsa på lika villkor.

2.2.2 Jämställdhet

Jämställdhet innebär jämlikhet mellan könen. Det övergripande målet för Sveriges jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet kan sägas råda då kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

Jämställdhet är en viktig aspekt även inom fysisk planering. Översiktsplanen anger kommunens visioner och riktlinjer inför detaljplanläggning och jämställdhetsperspektivet bör ingå som ett viktigt perspektiv på de båda planeringsnivåerna. Historiskt sett har vi utgått från aspekter som hälsa, ekonomi, estetik, säkerhet m.m. vid den fysiska planeringen. Alltför ofta har jämställdhetsaspekten glömts bort av planerare och beslutsfattare vilket ibland resulterat i miljöer som inte utnyttjas av både män och kvinnor så som var tänkt. Det har också resulterat i att byggda miljöer ibland kan bidra till att förstärka skillnader mellan mäns och kvinnors möjligheter i det vardagliga livet.

Det bör föras en diskussion om fördelningen av resurser till olika slags anläggningar, infrastruktur och projekt i samhället, och hur stor del av investeringar som kommer män, kvinnor, pojkar och flickor tillgodo. Denna vaksamhet får dock inte resultera i att skillnader i levnadsmönster mellan män och kvinnor låses fast.

Eftersom män och kvinnor idag har delvis olika levnadsmönster och levnadsförhållanden använder de stadens fysiska platser och miljöer på olika sätt. För en kvinna kanske en park upplevs som vacker under dagtid och som en hotfull och otrygg plats under natten. Ofta väljer kvinnor att gå omvägar för att undvika sådana miljöer när det är mörkt. För en man kanske det inte innebär några restriktioner i utnyttjandet av parken vare sig det är ljust eller mörkt ute. Å andra sidan utsätts fler män än kvinnor för brott i den offentliga miljön.

Den fysiska planeringens resultat kan underlätta för människor att leva ett jämställt liv. Det är också viktigt att väga in jämställdhetsaspekten i själva planeringsprocessen, t.ex. bör projektgrupper utgöras av en blandning av kvinnor och män. Vid samråd och möten med allmänheten bör inbjudan, tid, plats och forum utformas på ett sådant sätt att både män och kvinnor i olika åldrar lockas och ges möjlighet att delta och lämna synpunkter. Ofta är män överrepresenterade vid dessa möten, men det vore positivt om en jämnare fördelning kan uppnås.

2.2.3 Integration och mångfald

Målet för svensk integrationspolitik är lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration och segregation är begrepp och företeelser som hänger samman, men som inte automatiskt följer av varandra. Segregation är framförallt en fråga om boendet, medan integration är en vidare fråga om delaktighet i samhället i stort. Mångfald handlar om principen att alla har ett lika värde oavsett etnisk, kulturell och religiös bakgrund, ålder och sexuell läggning.

Det är viktigt att olika befolkningsgrupper som är socioekonomiskt, åldersmässigt och etniskt olika, har möjlighet att mötas i det vardagliga livet. Möten mellan människor leder till ökad förståelse och respekt mellan olika grupper i samhället. Segregation i boendet minskar förutsättningarna för dessa möten. Att försöka minska boendesegregationen kan därför ha positiva effekter för en ökande integration i stort. Även om integration handlar om så mycket mer än boende och mötesplatser så är det vad vi i första hand kan påverka med fysisk planering.

Många områden i Örebro erbjuder idag bara bostäder av en byggnadstyp och upplåtelseform, t.ex. hyresrätter i flerbostadshus eller villaboende med eget ägande. Människor ska ha möjlighet att välja var de vill bosätta sig. Detta kan uppnås på lång sikt med en aktiv bostadspolitik och en spridning av olika upplåtelseformer och byggnadstyper i kommunens olika delar.

Effekter av socioekonomisk boendesegregation kan minskas med bra lokaliseringar av mötesplatser, god tillgång till fritidsaktiviteter, möjligheter och närhet till arbete samt frånvaro av mentala och fysiska barriärer.Integration och mångfald är viktigt att i själva planeringsprocessen; vilka ingår i projektgrupper, deltar i samråd och ges möjlighet till påverkan?

2.2.4 Barns rättigheter

Barnperspektivet har tyngd i den av FN antagna barnkonventionen som även antagits av Sverige, samt Örebro kommuns barnvision . Centralt i dessa dokument är principer om barns lika värde, att beslut ska fattas med barns bästa i främsta rummet samt att barn ska få möjlighet att göra sig hörda och påverka sin egen situation i frågor som berör dem.

I barnperspektivet finns dock två olika synsätt där det är viktigt att vara medveten om vilket som ställs i fokus; De vuxnas perspektiv på barn och vad de vill ha, eller barnets egna perspektiv.

Enligt barnkonventionen räknas man som barn till och med arton år. Dock skiljer sig barns behov och önskningar åt beroende på ålder, något som är viktigt att ha i åtanke i arbete utifrån barnperspektivet.

Gemensamt är dock att både mindre barns och ungdomars boende och närmiljö spelar en viktig roll för utveckling och hälsa. Detta kan vi ta hänsyn till vid översikts- och detaljplanering. Deras hälsa och livskvalitet påverkas positivt av en fysisk planläggning som motverkar socioekonomisk segregation och med närhet till miljöer som stimulerar fysisk aktivitet. Barns och ungdomars närmiljö ska vara säker, trygg och hälsosam, men det är också viktigt att miljön erbjuder stimulans och goda möjligheter för lek, umgänge och sociala möten. Barn upplever generellt den offentliga miljön mer intensivt och nära än vuxna. Leken innebär att barn använder den offentliga miljön på ett helt annat sätt än vuxna.

Barn- och ungdomar kan ha andra referensramar än vuxna för vad de vill med sin närmiljö eller på vilket sätt de vill ta del i samhället. Därför är det viktigt att barn och ungdomar är delaktiga i den fysiska planeringen.

2.2.5 Trygghet och säkerhet

Trygghet och säkerhet är två nära relaterade begrepp som dock ibland står i motsats till varandra. Trygghet är en subjektiv upplevelse, grundad på erfarenheter. Säkerhet och mätbara risken att utsättas för brott eller andra säkerhetsrisker.

Trygghet är ett grundläggande mänskligt behov för välbefinnande. Många människor känner sig otrygga och rädda för att bli utsatta för brott och denna rädsla begränsar förutsättningarna för att använda bostads- eller stadsmiljön.

Den fysiska planläggningen ska påverka hur stadens struktur utvecklas för att motverka brott och otrygghet. Bebyggelse med en blandning av bostäder och arbetsplatser skapar platser som är befolkade en stor del av dygnet. Det kan också handla om byggnaders placering, närhet till vägar, samt allmänna kommunikationers och gångstråkens utformning.

* Anmärkning: De flesta måldokument inom social hållbarhet som arbetet med översiktsplanen 2010 hade som utgångspunkt gäller inte längre. Läs mer om kommunens nuvarande arbete med frågor som folkhälsa, jämställdhet, mångfald och barns rättigheter på orebro.se.

”Läs också mer i Bokslut för hållbar utveckling 2010." (pdf, 3.8 MB)

2.3 Ekologiskt hållbarhetsperspektiv

Ekologisk hållbarhet handlar om att långsiktigt bevara ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på naturen.

2.3.1 Klimatförändringar

Under det senaste seklet har mänskliga aktiviteter ökat atmosfärens halt av växthusgaser med en tredjedel. Det gör att en större del av värmestrålningen hålls kvar i atmosfären och att temperaturen vid jordytan ökar. Enligt FNs klimatpanel, IPCC, har jordens medeltemperatur ökat med 0,74 grader de senaste hundra åren och olika scenarier förutspår en ökning i intervallet 1,1 till 6,4 grader det kommande seklet.

Ett varmare klimat får en rad allvarliga konsekvenser för såväl människa som miljö. Framför allt drabbas redan trängda arter och ekosystem, liksom människor som har små marginaler att anpassa sig till förändrade villkor, t.ex. översvämningar eller torka.

Till tänkbara lokala effekter i Örebro kommun hör ökad risk för översvämningar och andra extrema väderhändelser. Temperaturen väntas öka mest vintertid. Årsnederbörden ökar, men somrarna kan bli torrare. Varmare klimat kan leda till ökad produktion i jord- och skogsbruk, men också till ökad risk för angrepp av insekter och svampar.

Omfattningen av den utmaning klimatfrågan ställer oss inför beror på flera osäkra faktorer, bl.a. kring de framtida utsläppens storlek, klimatsystemets känslighet och eventuella tröskeleffekter och återkopplingar i systemet. Ökar temperaturen mycket kan effekterna bli mycket omfattande, bl.a. med en höjning av havsytan på flera meter, dock först på flera hundra års sikt.

Ett mål, både i svensk och i europeisk politik, är att temperaturökningen ska begränsas till maximalt två grader över förindustriell nivå. För att nå dithän behöver användningen av fossila bränslen minska kraftigt kommande decennier, för att på hundra års sikt nästan helt upphöra.

Örebro kommun har som mål att vara fritt från fossila bränslen kring 2050. Ett etappmål är att minska klimatbelastningen med 40 procent per invånare mellan 2000 och 2020. Detta är en mycket stor utmaning där alla möjligheter måste tas till vara – också inom den översiktliga planeringen. Det handlar bl.a. om att förtäta staden för att minska transportbehovet, att bygga utefter viktiga stråk för kollektivtrafiken och att med hjälp av planering göra gång, cykel och kollektivtrafik till de mest attraktiva transportslagen. Andra åtgärder är att verka för energieffektivare byggnader, planera för en utbyggd fjärrvärme, peka på lämpliga platser för vindkraft etc.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit en ny Klimatstrategi för Örebro kommun, 2016. (pdf, 940.8 kB)

2.3.2 Naturresurser och ekosystemtjänster

Alla jordens arter och den livsmiljö de lever i fungerar i komplicerade kretslopp och producerar där livsnödvändiga nyttor för oss, så kallade ekosystemtjänster. De flesta ekosystemtjänster tar vi för givna, som att det finns syre att andas och vatten att dricka. Vi är också beroende av mikroorganismer som bryter ner och bildar jord så att vi kan odla och insekter som pollinerar våra grödor. Naturen tillhandahåller bränsle och råvaror som vi använder för att tillverka saker. Sjöar och vattendrag har betydelse för biologisk mångfald, fiske, bevattning, rekreation och framställning av dricksvatten.

Konsekvenser av förstörda kretslopp kan ge följder och kostnader som vi inte har räknat med och som gör vårt samhälle sårbart. Att ersätta ekosystemtjänster med tekniska lösningar som till exempel rening av vatten och skydd mot översvämningar, kan vara mycket kostsamt och i vissa fall inte ens möjligt.

Dessa fyra systemvillkor för att uppnå hållbarhet har formulerats av stiftelsen Det Naturliga Steget:

  1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen! Vi får inte gräva upp olja, metaller och mineraler i snabbare takt än de återskapas i jordskorpan, eftersom det orsakar växthuseffekt, försurning, tungmetallsförgiftning och övergödning. Vi måste drastiskt minska vår förbrukning av olja, metaller och mineraler, och öka återvinningen.
  2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen! Vi får inte sprida konstgjorda ämnen som freoner, DDT och dioxiner i naturen, eftersom naturen inte kan bryta ner dem och de förgiftar vatten, mark och djur. Utsläppen av naturliga men skadliga ämnen som kväveoxider måste också minskas kraftigt.
  3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald! Vi får inte urskiljningslöst hugga ner skogar och bygga vägar och städer på exempelvis bördig jordbruksmark eftersom träd och växter är motorn i kretsloppet.
  4. Effektiv och rättvis hushållning! Vi måste fördela jordens resurser rättvist så att jordens hela befolkning kan leva gott. (Detta systemvillkor hör till det ekonomiska hållbarhetsperspektivet, se nedan.)

När vi planerar vårt samhälle är det viktigt att vi tar hänsyn till ekosystemen. Den urbana miljön (staden) utgör ett av de största ingreppen som människan gör i naturen och det är viktigt att mildra dess negativa effekter. Planeringen av markanvändningen måste skydda den långsiktiga användningen av våra naturresurser, så som åkermark och skog, områden med värdefulla ämnen och mineraler, områden som kan användas för förnyelsebar energiproduktion osv. Vi måste skydda våra vattendrag mot övergödning, föroreningar och undvika att skapa vandringshinder för djur.

* Anmärkning: Örebro miljömål från 2005 har efter översiktsplanens antagande ersatts av Miljöprogram för Örebro kommun, antagen 2010 och reviderad 2015 (pdf, 468.2 kB).

2.4 Ekonomiskt hållbarhetsperspektiv

Ett ekonomiskt hållbart samhälle hushåller långsiktigt med mänskliga och materiella resurser, med ett tydligt ansvar inför kommande generationer.

Kommunen skapar sitt ekonomiska utrymme, i konkurrens med andra regioner och kommuner, i ett positivt samspel med näringsliv och medborgare. De ekonomiska utgångspunkterna för kommunen sammanhänger starkt med hela samhällets ekonomi och dess upp- och nedgångar. För framtiden behövs stabila och sunda ekonomiska förhållanden inför den demografiska förändring som samhället står inför med en allt större andel äldre.

Den struktur för utbyggnad som kommunen väljer i sin översiktsplan skapar förutsättningar för medborgare och näringsliv som i sin tur påverkar ekonomin. Översiktsplanen ger beredskap för ökad befolkning, ökat företagande, handel, utbildning, andra verksamheter, goda kommunikationer och den sociala ekonomin. De val kommunen gör medför både tydligt mätbara ekonomiska vinster och förluster, men även mycket långsiktiga för- och nackdelar som är svåra att mäta med ekonomiska mått.

Ekonomisk hållbarhet innebär att kommunen i översiktsplanen ska avväga olika intressen i markanvändningen för största möjliga samhällsnytta. Det innefattar också en långsiktighet, dvs. att beslut ska ha ett långt tidsperspektiv, och ett tydligt ansvar att hushålla med mänskliga och materiella resurser. Det kan medföra intressekonflikter på så sätt att kommunens syn på lämplig markanvändning skiljer sig från andra, enskilda intressenters.

Inom markanvändningsplanering tar kommunen hänsyn till ekonomiska aspekter på flera sätt. Några exempel följer här. Kommunens geografiska läge kan användas i konkurrensen med andra regioner, t.ex. genom att satsa på infrastruktur för logistikverksamhet. Det ska finnas ur företagens perspektiv attraktiv mark för att skapa möjligheter för såväl nyetableringar som expansion av befintliga företag. Satsningar på boende- och stadsmiljöer kan göras för att skapa en stad som är attraktiv för boende, arbetande, studerande och besökare. Utbyggnadsområden planeras till sådana platser där kostnaden för infrastruktur så som vägar, vatten och avlopp, elförsörjning o s v kan hållas nere och där annan typ av samhällsservice kan erbjudas. Bebyggelsen planeras så att underlaget är tillräckligt för handel, service, kollektivtrafik m.m.

Det handlar om att få ut mesta möjliga samhällsnytta med minsta möjliga resurser för en långsiktigt positiv ekonomisk utveckling.

2.5 Befolkningsutveckling

Det är viktigt att fråga sig vem vi planerar för. Översiktsplanens långsiktiga tidsperspektiv innebär att vi inte bara planerar för dagens örebroare, utan även framtidens; de som inte bor här eller är födda än. Demografiska fakta och prognoser kan delvis ge svar på hur framtidens befolkning kan komma att se ut och vara vägledning för en översiktsplan.

Befolkningsutvecklingen anger till stor del vilken potential det finns för nya verksamheter och bostäder. Prognoserna ska endast ses som underlag, eftersom olika politiska viljeinriktningar på internationell, nationell och regional nivå påverkar utvecklingen. Kommunen kan dock skapa handlingsberedskap utifrån prognoserna.

Översiktsplanen utgör en beredskap för den befolkningsökning som förväntas. I översiktsplanen formuleras därför inga mål om befolkningstillväxt.

Baserat på en riksprognos för befolkningen med den tidshorisont som översiktsplanen har kommer Örebro kommuns befolkning att öka, från 132 000 år 2008 till 150 000 - 170 000 år 2035. Vi behöver därför ha en buffert för 15 000 – 25 000 nya bostäder i översiktsplanen.

Befolkningsprognos

Folkmängd i Örebro kommun 2008, samt prognos med olika scenarion till år 2050.

I figuren ovan ser vi förändring över tid. Med hjälp av empiriska data kan en prognos göras, men på längre sikt kan den bli osäkrare. De gröna linjerna visar därför på utblickar med olika scenarion där befolkningen växer lite mer än förväntat respektive lite mindre än förväntat. 2035 är året som översiktsplanen siktar på. Befolkningsutvecklingen fördelat på olika ålderkategorier är viktigt när vi funderar över vem vi planerar för. Nedanstående tabell visar på denna förändring.

Procent av befolkningen i olika åldersklasser.

Andelen barn 0-5 år och andelen barn 6-18 år kommer att minska. Befolkningsandelen i arbetsför ålder kommer att minska till år 2025 och därefter ligga kvar på samma andel. Ett tydligt mönster är en ökning av åldersgrupperna 65-79 år, de yngre pensionärerna, till år 2025. Längre fram i tiden återkommer dessa i åldersgruppen 80 år och uppåt och utgör en betydligt större andel 2035.Helt klart är att åldersstrukturen kommer att förändras, vi blir fler äldre, även om kommunen har en låg medelålder jämfört med andra kommuner i samma storlek. Vidare kan livslängden förväntas öka ytterligare något.

Ensamboende är en hushållstyp som har ökat och utgör över hälften av alla hushåll. Barnfamiljen kan inte längre vara den enda normen för bostadsplaneringen eftersom den enbart utgör en av flera hushållstyper. Den äldre ensamstående kvinnan kommer att bli betydligt vanligare.

Behovet av olika lägenhetstyper ser olika ut beroende på livssituation. Framåt 2020 beräknas behovet i Örebro av mindre lägenheter att öka och behovet av småhus att minska. Samtidigt har boutrymmet som vi tar i anspråk per person i hemmet ökat markant de senaste 30 åren.

Flyttningsbenägenheten ökar, vi flyttar allt oftare. Geografiskt sker flyttningen från mindre till större regioner. De som står för ökningen är framförallt yngre högutbildade personer. Men ett framtidsscenario skulle också kunna vara en större stabilitet i boendet med en regionförstoring och längre arbetspendling.

Befolkningsprognosernas variationer kan till stor del förklaras av invandringen och utvandringen, som får allt större effekt i ett internationellt sammanhang. Det finns osäkerheter i långsiktiga scenarion om befolkningsutvecklingen, exempelvis i en förväntad migration på grund av klimatförändringar.

I Örebro finns idag, 2008, människor från alla delar av världen och de är födda i fler än 150 olika länder, flest från (förutom Sverige) Irak, Finland och Bosnien-Hercegovina. Nästan var femte örebroare har utländsk bakgrund (födda utrikes eller båda föräldrarna födda utomlands). Det är något mer än i riket totalt. Andelen ökar stadigt. Mer än 80 procent av de senaste årens folkökning i Örebro består av personer med utländsk bakgrund, de flesta med ursprung i Asien. Med denna utveckling i åtanke kan andelen med utländsk bakgrund förväntas öka. Kommer befolkningsökningen motsvaras av 80 % invandring, blir andelen med utländsk bakgrund år 2035 ca 30 % mot dagens ca 20 %.

* Anmärkning: Denna befolkningsprognos som arbetet med översiktsplanen 2010 byggde på är senare reviderad. Läs mer på kommunens hemsida.

Senast uppdaterad: 10 februari 2017

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson