På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

14. Teknisk försörjning - Översiktsplan

Miniatyrkarta Staden Teknisk försörjning.
Miniatyrkarta Kommunen Vindkraft

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan

Ett samhälle kräver teknisk försörjning för att fungera. Inom begreppet teknisk försörjning ryms energifrågor som vindkraft, el och fjärrvärme samt vatten, dagvatten, avloppsrening och informationsteknik (IT).

14.1 Energi

Energifrågan är en viktig fråga på många nivåer i samhället. Energisektorns förbränning av fossil energi är en stor del av problemet med klimatförändringar i världen. Det finns även andra frågor hårt knutna till energisektorn, t.ex. frågor om rättvisa och fred samt om en giftfri miljö.

Energi måste användas effektivt och inom några årtionden måste vi vara oberoende av fossila bränslen för vår energiförsörjning. Denna inriktning skapar förutsättningar för ett resurssnålt samhälle och möjligheter till ekonomisk tillväxt genom ny teknik.

Ställningstaganden:

  • Effektiv energianvändning och minimerad miljöbelastning ska vara en utgångspunkt i den fysiska planeringen.
  • Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för en ökad produktion av förnyelsebar energi såsom vindkraft, solenergi och bioenergi från jord- och skogsbruket.
  • Den fysiska planeringen ska ta hänsyn till behovet av mark för distribution av energi, t.ex. för fjärrvärme, fjärrkyla, vindkraft, solenergi och bioenergi.
  • Örebro kommun ska verka för en mer energieffektiv bebyggelse, vid nyproduktion, renovering och ombyggnad.
  • Vid försäljning av kommunal mark inför exploatering för bostäder ska kommunen ha höga ambitioner med energieffektivitet, lokalt omhändertagande av dagvatten och miljövänliga byggmaterial.

14.1.1 Vindkraft

Vindkraft är en ren energikälla med hög kvalitet ur miljösynpunkt. Regeringen föreslår i en proposition (2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik) att det år 2020 ska finnas planer för utbyggnad av 30 TWh vindkraft i Sverige. Örebro kommun är beredd att ta sitt ansvar i detta planeringsmål.

Vindkraften påverkar människor på olika sätt, dels genom direkt påverkan i form av exempelvis buller och skuggor, men också genom den indirekta påverkan som det innebär när vi upplever att vindkraftverken stör landskapsbilden. Det är näst intill omöjligt att objektivt beskriva den visuella påverkan som vindkraftverk har på landskapsbilden. Vår upplevelse av vindkraften är alltid subjektiv. Faktorer som kan påverka en persons upplevelse och inställning till vindkraft är bland annat:

  • synen på vindkraft som energikälla.
  • relationen till det omgivande landskapet (Är man uppväxt på platsen? Är man permanentboende, markägare eller sommargäst?).
  • personliga ekonomiska intressen i anläggningen.
  • möjligheten att påverka placering och utformning av vindkraftsparken.


Man kan dock tala om två miljöpsykologiska begrepp som har betydelse för hur människan uppfattar placering av vindkraft i ett landskap; komplexitet och helhet. Hög komplexitet i ett rum innebär att man upplever en stor mängd olika element. Generellt gäller att ”lagom” hög komplexitet är bäst. En mycket komplex miljö kan upplevas rörig och orolig, men omvänt kan en miljö med mycket låg komplexitet upplevas ointressant och tråkig. Hög helhet innebär att rummets ingående element upplevs passa ihop i ett harmoniskt sammanhang. Det kan gälla färg, funktion, skala, historiskt ursprung etc. Hög helhet betraktas som en positiv faktor för miljöupplevelsen.

Det är således viktigt att vindkraftverken placeras så att de kan uppfattas som ett naturligt inslag och i harmoni med landskapet. Exempelvis upplevs det mer harmoniskt om verken står fritt med himlen som bakgrund. Om två eller flera verk hamnar i linje så att rotorblad eller delar av verk läses samman kan detta upplevas som störande. Det uppfattas som att rotorbladen kolliderar. Denna problematik uppstår oftare om verk placeras i grupp.

För vindkraftsanläggningar krävs tillstånd enligt miljöbalken och i de flesta fall bygglov enligt plan- och bygglagen. Detaljplan krävs om vindkraftverk ska uppföras inom områden där det råder stor efterfrågan på mark

Kommunens planering och generella ställningstagande gäller etablering av traditionella vindkraftverk. När det gäller mindre så kallade gårdsverk och nya typer av vindkraftverk bedöms möjligheten till etablering utifrån den aktuella typens egenskaper. För att inte äventyra vindkraftens goda anseende gäller, förutom de lagar som är tillämpliga för vindkraftverk med tillhörande kringutrustning, ett antal ställningstaganden i Örebro kommun.

Ställningstaganden:

  • Örebro kommun strävar efter att gynnsamma lägen för vindkraftetableringar ska användas optimalt.
  • Vindkraftverk ska i första hand lokaliseras till områden som är lämpliga för vindkraft. Områdena ses som lämpliga då det finns få kända motstående intressen och bra vindförutsättningar. I dessa områden bör man undvika annan exploatering som omöjliggör vindkraftsutbyggnad.
  • Staten har definierat områden av riksintresse för vindbruk i Örebro kommun, i huvudsak med utgångspunkt i vindens energiinnehåll. Örebro kommun hävdar riksintresset när det sammanfaller med områden som utpekas som lämpliga i översiktsplanen. I dessa områden har fler intressen än vindens energiinnehåll vägts in. I övriga fall prioriteras andra intressen, exempelvis andra riksintressen.
  • I områden med motstående intressen kan ett eventuellt vindkraftverk etableras om verken går att samordna med andra intressen.
  • I områden med intressen som inte är förenliga med vindkraft får vindkraftverk endast byggas om påverkan på motstående intressen kan undvikas. Detta kan exempelvis ske genom etablering av vindkraftverk med låga bullervärden.
  • Kulturmiljövärden bedöms från fall till fall tills detaljinventering av kommunen är klar.
  • För att främja en god hushållning med såväl mark och vatten som landskapets visuella resurser bör varje vindkraftetablering (förutom gårdsverk) medge samlokalisering av ytterligare minst två vindkraftverk.
  • Avståndet mellan två vindkraftsetableringar bör vara tillräckligt stort för att det visuellt ska gå att skilja etableringarna från varandra. Ett avstånd på två kilometer rekommenderas.
  • Vid vindkraftetablering ska stor hänsyn tas till omkringliggande natur- och kulturvärden så att tillfällig och permanent negativ påverkan minimeras. Olika natur- och kulturvärden kan påverkas olika mycket av ett vindkraftverk, det är inte bara avståndet till verket som har betydelse. Därför måste en prövnings ske i varje enskilt fall, även vid etableringar inom områden som i kartan pekas ut som lämpliga för vindkraft.
  • Vid vindkraftetablering ska tidig kontakt tas med Försvarsmakten och Luftfartsverket.
  • Detaljplan kan vid behov upprättas vid vindkraftetablering, för att styra utbyggnaden på aktuell plats.
  • Vid underhåll och nedmontering av vindkraftverk ska åtgärder vidtas för att minimera påverkan på omkringliggande natur- och kulturmiljöer.

14.1.2 Elförsörjning

Elförsörjning är en viktig förutsättning för att samhället ska fungera. Elnätet består av hög-, mellan-, och lågspänningsnät, antingen som luftledningar eller markkabel. För att omvandla elen mellan olika spänningar krävs transformatorstationer i varierande storlekar.

Runt kraftledningar bildas elektromagnetiska fält som kan påverka människors hälsa.

Ställningstaganden:

  • Vid förändringar i kraftledningsnätet ska ledningarna förläggas som markkabel. Det är särskilt angeläget för ledningar inom detaljplanelagt område.
  • Vid nyprojektering av kraftledningar ska inga bostäder utsättas för magnetfält >0,4 mikrotesla, μT (enligt Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2005). När kraftledningars koncession ska förnyas bör åtgärder vidtas så att inga bostäder utsätts för magnetfält >0,4 mikrotesla, μT.
  • Vid kraftledningar med spänningen 220 kV och högre, bör inga nya byggnader tillkomma inom avståndet 200 meter.
  • I de centrala delarna av staden ska elnätets transformatorstationer i första hand placeras på kvartersmark eller i byggnader där det är möjligt att skärma från magnetfält. Placeringen ska tillgodose krav på tillgänglighet för service och reparationer och inte medföra risk för människors hälsa och säkerhet.
  • Transformatorstationer som placeras på mark utanför de centrala delarna av staden ska ges en utformning som gör att de harmoniserar med stads- eller landskapsbilden.
  • Kommunen ska verka för att driftsäkerheten höjs på lågspänningsnätet, framför allt på landsbygden.
  • 40 kV-ledningen genom naturreservatet Oset bör flyttas eller grävas ner. Området är klassat som ett Natura 2000-område. En av avsikterna med Oset är att gynna fågelarter som vill ha stora öppna ytor. Ledningen och stolparna utgör dels ett hinder då fåglarna flyger, dels en utsiktsplats för rovfåglar. Flera av de fåglar som häckar i området är rödlistade. Oset är också attraktivt ur rekreationssynpunkt och ledningen är ett markant och störande inslag i utsikten från staden ut över Hjälmaren.

14.1.3 Fjärrvärme och fjärrkyla

I ett kraftvärmeverk produceras både el och fjärrvärme från t.ex. biobränsle. Ju större fjärrvärmeunderlaget är desto mer el kan produceras av biobränsle och därmed ersätta el producerad av fossila bränslen eller kärnkraft. Fjärrkyla produceras (liksom fjärrvärme) i en central, storskalig anläggning som distribuerar kallt vatten till kunder med stort kylbehov. Fjärrkyla ersätter små lokala kylanläggningar som ofta har sämre verkningsgrad, orsakar mer buller och tar större plats i byggnaden.

Ställningstaganden:

  • Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ som ska gynnas och ges goda möjligheter i Örebro och de mindre tätorterna. Fjärrvärmenätet ska ges möjlighet att expandera, särskilt i utbyggnadsområden.
  • I tätorter som idag saknar fjärrvärme uppmuntras satsningar från t.ex. lokala värmeentreprenörer.
  • Fjärrkyla är en teknik som bör ges goda möjligheter i Örebro och de mindre tätorterna. Fjärrkyla är intressant speciellt vid nybyggnation eller renovering av kontors- och affärslokaler.

14.2 Vattenförsörjning

En yt- eller grundvattentäkt för dricksvatten skyddas normalt genom att ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter upprättas. Detta innebär ett ansvar främst för berörda fastighetsägare och verksamhetsutövare, men även för allmänheten, att vara så aktsamma att vattnets kvalitet inte äventyras. Exempel på sådant som berörs av restriktioner är hantering av petroleumprodukter, hantering och spridning av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel, avledning av spillvatten samt täktverksamhet. Mer information finns i kommunens föreskrifter för respektive vattentäkt.

För att minska sårbarheten i Örebro kommuns dricksvattenförsörjning utreder Tekniska förvaltningen olika alternativ för vattenförsörjningen. Ett möjligt alternativ är att pumpa vatten från Vättern. Örebro kommun undersöker vätternalternativet i en förstudie tillsammans med länets övriga kommuner. Tekniska förvaltningen undersöker också om en ny vattentäkt kan byggas ut vid Mogetorp där råvattnet hämtas från Järleån. Om infiltrationsförsök och provpumpningar faller väl ut kan vattentäkten i Mogetorp vara i drift år 2015. Om täkten öppnas kommer en överföringsledning att byggas till Örebro.

Vattentäkt Mogetorp

Undersökningsområde för ny vattentäkt vid Mogetorp

Örebro kommun tillverkar huvuddelen av sitt dricksvatten av råvatten från Svartån. Vattnet renas i våra infiltrationsområden Bista, Jägarbacken och Eker. De senaste åren har Örebro kommun arbetat för att skydda infiltrationsområdena i Bista och Jägarbacken och nu har vi fört över fokus på själva råvattnet. Med råvatten menas det vatten som är grunden i dricksvattenframställningen, i det här fallet vattnet från Svartån.

Ett skyddsområde för Svartån som råvattentäkt håller på att tas fram och dess utsträckning beror främst på hur lång tid det tar för vattnet att nå vårt råvattenintag (där vi tar in vatten från Svartån). Reglerna för dessa områden tas fram för att minska sannolikheten för negativ påverkan av Svartån. Förslag kommer efter samråd att lämnas till länsstyrelsen som är den myndighet som beslutar om skyddsföreskrifter för området.

Ställningstaganden:

  • Örebro kommun ska förvärva strategisk mark utmed Svartån för att säkra vattenkvaliteten för bl.a. dricksvattenproduktion och för bad i Svartån.
  • Inom undersökningsområdet för en ny vattentäkt vid Mogetorp får inga åtgärder vidtas som negativt påverkar en framtida dricksvattenproduktion, se karta.
  • Kommunen ska utreda tänkbara sträckningar för vattenledningar från Vättern och Järleån.
  • På lång sikt kan en vattenledning komma att byggas ut från centralorten Örebro till Glanshammar. Då kan den kommunala vattentäkten i Glanshammar avvecklas. Innan det kan bli aktuellt ska en vatten- och avloppsutredning göras.

Se även avsnitt 10.4 om yt- och grundvatten.

14.3 Avloppsrening

I kommunen finns nio avloppsverk i kommunal regi. Avloppsverken renar avloppsvatten som främst kommer från hushållen, men fyra kommunala verk har även industrier anslutna. Efter passage genom avloppsverken går det renade avloppsvattnet ut i en sjö eller ett vattendrag. Våra avloppsverk är väl dimensionerade för att kunna ta hand om de avloppsmängder som uppstår i kommunen. Det största, Skebäcksverket i östra kanten av Örebro, behandlar i genomsnitt cirka 45 000 kubikmeter avloppsvatten per dygn.

I kommunen finns också 5 500 enskilda avlopp i form av exempelvis infiltrationsanläggningar, markbäddar, minireningsverk för enskilda fastigheter, eller gemensamhetsanläggningar för flera fastigheter. Ingen avloppsanläggning kan rena avloppsvattnet fullständigt och reningsfunktionen hos enskilda avlopp försämras dessutom över tid. Varje ny etablering av en fastighet med enskilt avlopp medför därför en ökad belastning på närliggande vattendrag. Flertalet av de enskilda avloppen och gemensamhetsanläggningarna har vid inventering visat sig fungera otillfredsställande.

Ställningstaganden:

  • Kretsloppsanpassade avloppslösningar, som t.ex. urinseparering, har stor potential och kan komma ifråga även inom verksamhetsområdet för kommunalt vatten och avlopp. En strategisk plan med förslag till försöksområden i kommunen håller på att tas fram.
  • Ett skyddsavstånd på 500 meter bör hållas mellan Skebäcksverket och närmaste bostadsbebyggelse, för att förebygga luktstörningar.

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen antagit Utbyggnadsplan för vatten och avlopp, 2013-12-08.

14.4 Dagvatten

Tätorter har stora arealer hårdgjorda ytor som hindrar regn- och smältvatten, det vi kallar dagvatten, att tränga ner i marken. I dag samlas mycket av vattnet upp och leds i ledningssystem till diken, vattendrag och sjöar. Det ger en effektiv dränering men skapar också problem. Den naturliga utjämning och fördröjning som sker när dagvatten får rinna över vegetation och genom våtmarker förloras i den urbana miljön och flödena blir kraftigare. Den naturliga vattenbalansen då dagvatten får infiltrera och bilda grundvatten rubbas också. Dessutom skapas punktvisa utsläpp med förorenat dagvatten som innehåller en hel del oönskade ämnen som tungmetaller, petroleumprodukter, fosfor, kväve och bakterier. Föroreningskällorna är främst biltrafiken men även byggnader, uppvärmning och industri samt en del luftburna föroreningar från avlägsna platser.

Ställningstaganden:

  • Principerna för att hantera dagvatten är att i första hand behandla och omhänderta dagvatten lokalt genom rening, fördröjning och infiltration. I andra hand avleds vattnet till annan plats för eventuell rening och flödesutjämning. I tredje hand avleds återstående vatten kontrollerat till ett vattendrag.
  • Öppna dagvattensystem bör eftersträvas för att de blir mindre sårbara i händelse av extrema nederbördstillfällen och för att öppna vattenytor kan tillföra staden positiva värden.
  • Arbetet med att rena dagvatten från trafikytor och med att begränsa tillförseln av ytterligare föroreningar bör ha hög prioritet. Att minska trafikmängden, öka andelen vegetation i anslutning till trafikytor, utforma alternativa gatusektioner anpassade för lokalt omhändertagande av dagvatten eller frigöra mark för dagvattenanläggningar, är några tänkbara åtgärder.
  • Mark för dagvattenanläggningar måste frigöras på lämpliga platser.
  • I nya detaljplaner anges bestämmelser för hur dagvattnet ska renas på kvartersmark och allmän platsmark innan avledning till det kommunala ledningsnätet. Om det inte är möjligt att rena dagvattnet på kvartersmark eller inom vägområdet ska alternativa platser för rening av dagvatten anvisas.
  • Vid nyexploatering bör fastigheten inte släppa ifrån sig mer dagvatten än vad den gjorde som oexploaterad, för att värna om den naturliga vattenbalansen och som förberedelse för kommande klimatförändringar.
    Läs mer i Dagvattenstrategi för Örebro kommun.

14.5 Avfall

Örebro kommuns avfallsanläggning Atleverket tar emot hushålls-, bygg- och industriavfall för sortering, lagring, behandling, kompostering och deponering. Inom utbyggnadsområdet för Atleverket finns utrymme för verksamhetens behov för lång tid framöver. Deponering av avfall kommer successivt att minska. Brännbart avfall ska sorteras ut så att man kan ta tillvara energiinnehållet. Merparten av det organiska avfallet inom kommunen transporteras till Atleverket för kompostering.

Ställningstaganden:

  • Det finns ett restriktionsområde för Atleverkets deponiområde som gäller grundvattenpåverkan. Markarbeten inom restriktionsområdet kan påverka grundvattenrörelser genom vilka föroreningar från deponin kan spridas. Markarbeten som kan påverka grundvattnet är anmälningspliktiga till Miljökontoret och samråd ska ske med Tekniska förvaltningen.
  • För att framtida problem med avfallshantering ska undvikas ska det av nya detaljplaner framgå att område finns för återvinningsstationer, lokala uppsamlingsplatser, hämtningsvägar m.m.


* Anmärkning: Avfallsplanen från 2005 har efter översiktsplanens antagande ersatts av Avfallsplan för Örebro kommun, antagen 2014-12-17. (pdf, 1.7 MB)

14.6 Informationsteknik, IT

Det kommunen kan påverka med den fysiska planeringen är utbyggnaden av infrastruktur för IT, som bredbandskabel, mobiltelemaster och antenner.

14.6.1 Bredband

Idag erbjuds abonnenter dataöverföring med hög hastighet, s.k. bredband, via trådlös kommunikation, fiber, koppartråd eller nätet för kabel-TV. Kraven på överföringskapacitet i bredbandsnäten kommer att öka. Utvecklingen går mot att telefoni, TV och internettjänster kommer via samma överföring. Datakommunikation av god kvalitet är också en förutsättning för att kunna använda offentliga förvaltningars e-tjänster.

Ställningstaganden:

  • För att stimulera fortsatt bredbandsutbyggnad ska nedgrävning av fiberkablar alltid beaktas vid andra grävningar för t.ex. fjärrvärme, el och vatten och avlopp. I samband med projektering bör kabeldragning eftersträvas.
  • Kommunen ska verka för att bredbandsutbyggnaden fortsätter, i fortsättningen även till orter med mellan 50 och 200 invånare.

14.6.2 Mobiltelemaster och antenner

Byggnadsnämnden i Örebro kommun har antagit riktlinjer för lokalisering och bygglov för mobiltelemaster och antenner 2004-02-12 som ger mer information. Ett utdrag ur riktlinjerna följer nedan.

Ställningstaganden:

  • Örebro kommun strävar efter god mobiltäckning och goda kommunikationsmöjligheter inom kommunen.
  • Utbyggnaden ska medföra så liten störning som möjligt för omgivningen, och så liten miljöpåverkan som möjligt på natur- och kulturvärden i stad och på landsbygd.
  • Antenner ska företrädesvis placeras på befintliga höga byggnader (eller kraftledning, belysningsstolpe och liknande infrastrukturanläggningar) istället för i master om detta medför en diskretare placering. Master undviks helt i innerstaden.
  • Antenner ska så långt som möjligt placeras i befintliga master istället för i nya master. Nybyggnation tillåts inte om samlokalisering till annan operatörs mast kan ske.
  • Det är absolut nödvändigt att eftersträva ett samnyttjande. Byggnadsnämnden kommer inte att ge bygglov för att uppföra en ny mast, om det finns en mast som kan samnyttjas. Kommunen ska se till att detta sker genom att så långt som möjligt utnyttja möjligheterna i Lag om elektronisk kommunikation, samt Miljöbalken och Plan- och bygglagen. Då en operatör har fått bygglov för basstationer och/eller master ska övriga operatörer därefter i sin nätplanering sträva efter samlokalisering där det är tekniskt möjligt. Så snart en bygglovsansökan inkommit underrättas de andra operatörerna för att underlätta denna planering.
  • Byggnadsnämnden har att följa riktlinjer från SSI när det gäller strålning och kommer, om gränsvärdena underskrids, inte att avslå bygglovsansökningar på grund av allmänhetens oro för strålning.
  • Byggnadsnämnden ser gärna att master och antenner placeras på kommunens mark eller byggnader när det är lämpligt utifrån riktlinjerna i övrigt.
  • Vid lokalisering av ny mast ska följande beaktas:
    • Master ska inte placeras i skyddsvärda områden eller i deras omedelbara närhet.
    • Master ska inte placeras så att de blir ett onödigt blickfång från kulturhistoriskt värdefulla miljöer och utsiktspunkter.
    • Master ska inte placeras så att de påtagligt skadar områden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv.
    • Master ska om det är möjligt hellre placeras i verksamhetsområden, järnvägsområden eller liknande platser som redan är påverkade av infrastrukturanläggningar, än vid bostadsbebyggelse. Master ska inte placeras inom 50 meter (eller mastens höjd) från en dagligen trafikerad väg.
    • Vid nyetablering av en eller flera master ska en beskrivning av miljökonsekvenserna göras av den som söker bygglov.


Läs mer i Riktlinjer för lokalisering av och bygglov för mobilmaster och antenner i Örebro kommun. (pdf, 340.8 kB)

Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson