På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

11. Miljörisker - Översiktsplan

Detta kapitel avhandlar några risker som är viktiga att förebygga genom fysisk planering. Se även kap 2.3 om ekologisk hållbarhet och miljökonsekvensbeskrivningens text om befintliga miljöproblem och miljökonsekvenser.

11.1 Översvämning

När vatten i sjöar och vattendrag stiger och täcker ytor som normalt inte står under vatten kallas det översvämning. Om det regnar kraftigt kan även ytor som inte gränsar till vattendrag bli översvämmade. Med ett förändrat klimat kan vi få det mildare och blötare i Sverige, vilket ökar risken för översvämningar. Detta måste vi ta hänsyn till i planeringen för att se till att skador inte ska uppstå.

De kritiska platserna i Örebro är främst låglänta områden längs Svartån och Lillån där åarna rinner genom staden. Till kritiska platser hör också vissa så kallade instängda områden, dvs. områden varifrån dagvatten inte kan avledas i markytan med självfall. En översvämning kan drabba bostäder, avloppsnät, industrier, jordbruksmark, fisket, vägar och annan teknisk infrastruktur. Översvämningar i jordbrukslandskapet och avloppsbrunnar utmed Svartåns tillflöden kan hota dricksvattnet i Örebro eftersom vårt råvatten tas ur Svartån. Bland annat därför är det viktigt att få fram en reservvattentäkt, (se kapitlet Teknisk försörjning). Avloppsnätet skulle kunna läcka föroreningar som påverkar vattenkvalitén i Hjälmaren. Skebäcks reningsverk är hotat av översvämning och invallningen skulle behöva kompletteras.

För att ta fram en bild över vilka delar av kommunen som hotas av översvämning behövs noggrannare höjddata.

Översvämningsrisk

Illustration av lokalisering av olika slags bebyggelse i förhållande till översvämningsrisk (Länsstyrelsen 2006).

Ställningstaganden:

  • Inom områden med stor sannolikhet för översvämningar (så kallat 100-årsflöde) bör det inte tillkomma någon bebyggelse, med undantag för enkla byggnader som garage och uthus. Gränsen i Hjälmaren är +22,90 (RH 1900) eller +9,48 (Örebros lokala höjdsystem).
  • Inom områden med viss sannolikhet för översvämning (så kallat dimensionerande vattenstånd), kan samhällsfunktioner av mindre vikt lokaliseras. Exempel på detta är byggnader av lägre värde eller med mer robust konstruktion, enstaka villor och fritidshus. Gränsen i Hjälmaren är +23,70 (RH 1900) eller +10,28 (Örebros lokala höjdsystem).
  • Endast inom områden med låg sannolikhet för översvämning, dvs. områden som inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde, bör samhällsfunktioner av betydande vikt eller riskobjekt lokaliseras. Exempel på detta är sammanhållen bebyggelse, sjukhus, vårdhem, skolor, industrier med miljöpåverkan, infrastruktur av stor betydelse så som viktiga vägar utan förbifartsmöjligheter, järnvägar, avlopps- och avfallsanläggningar.
  • Om åtgärder som undanröjer översvämningsrisken genomförs, kan avsteg göras från ovanstående principer.
  • Nya bebyggelseområden bör ha sekundära avrinningsvägar eller rinnstråk som gator, gångvägar, parker mm, som kan avleda överskottsvatten vid stora nederbördsmängder utan att skada bebyggelsen.
  • Befintliga instängda områden bör identifieras och utredas.

11.2 Förorenad mark

Olika typer av verksamheter har gett upphov till att föroreningar spridits till omgivningarna. Förorenade områden kan vara mark, grundvatten, ytvatten, sediment samt även byggnader och anläggningar. Genom länsstyrelsens inventering har många av de förorenade områdena identifierats, men detta är ett ständigt pågående arbete där nya förorenade områden upptäcks kontinuerligt. De förorenade områdena registreras i en databas hos länsstyrelsen, som även är tillgänglig för kommunen. I samband med exploatering av fastigheter upptäcks ofta förorenade områden.

Ställningstaganden:

  • Vid all planering och nybyggnation i tätorter samt på områden som nyttjats för industriell verksamhet eller andra typer av verksamheter ska undersökningar ske.
  • Vid överlåtelse av fastigheter bör köpare göra miljötekniska undersökningar för att få vetskap om de eventuellt övertar ett saneringsansvar.
    En handlingsplan för förorenad mark tas fram för att öka kunskapen och för att identifiera områden som måste saneras så att föroreningar inte ska spridas ytterligare i miljön.

11.3 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer anger vilken kvalitet som mark, vatten och luft ska ha för att den inte ska vara skadlig för människors hälsa eller för miljön. Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalken. Det är inte tillåtet att etablera nya verksamheter som leder till att miljökvalitetsnormer överskrids. Om det behövs ska det upprättas ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problemen så att miljökvalitetsnormerna uppfylls.

Luftkvaliteten i Örebro har förbättrats sedan slutet på 1980-talet. I de hårdast trafikerade gaturummen i Örebro innerstad är dock halterna av partiklar (PM10) och bensen i närheten av miljökvalitetsnormernas gränsvärden och överskrider de halter som orsakar skada på människors hälsa.

På senare år har vid några tillfällen beräkningar visat att miljökvalitetsnormerna för luft skulle överskridas vid planerade bostadsbyggen i innerstaden. Detta är ett problem eftersom vi strävar efter att förtäta staden. Om bostäder istället lokaliseras längre från innerstaden ökar biltrafiken och de totala utsläppen. Därför måste många andra åtgärder vidtas, som t.ex. sänkta hastigheter, att verka för minskat dubbdäcksanvändande, öka cykel- och kollektivtrafiken och plantera mer grönska som kan ta upp föroreningar.

Miljökvalitetsnormer för vatten inrättades 2009. För att se till att miljökvalitetsnormerna uppfylls har vattenmyndigheterna beslutat om åtgärdsprogram för kommuner och myndigheter. Åtgärdsprogrammet pekar ut de åtgärder kommunen behöver vidta, bland annat att inrätta vattenskyddsområden, ta fram vatten- och avloppsplaner och i övrigt genomföra sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten inte överträds.

Ställningstaganden:

  • Vid planläggning av t.ex. ny bebyggelse ingår att utreda om planen medför att gällande miljökvalitetsnormer överskrids.
  • Biltrafiken ska underordna sig bostadsbebyggelse. Om en miljökvalitetsnorm hotar att överskridas så ska biltrafiken anpassas så att det inte sker.

11.4 Buller

I dagens samhälle är buller ett stort miljö- och hälsoproblem. Med buller menas oönskat ljud som är störande och i vissa fall skadligt för både hörsel och hälsan i övrigt. Buller kan komma från olika källor som till exempel industriverksamhet, konserter, tågtrafik och biltrafik eller som en oavsiktlig biprodukt i mekaniska utrustningar som fläktar, tryckverk och mekaniska verktyg.

Hur starkt vi uppfattar ett ljud beror både på dess ljudtryck och på dess frekvenssammansättning. Buller mäts vanligen i enheten dBA.

Studier visar att en längre tids exponering för höga bullernivåer har stora effekter för hälsan och därmed också för samhället. Exempel på bullerrelaterade effekter är hörselskador, talproblem, sömnstörningar, nedsättning av förmåga till inlärning och prestation samt besvärsupplevelser. Många av dessa effekter påverkar i sin tur olika situationer och händelser. Sömnstörningar kan till exempel innebära att olyckor i hemmet eller i trafiken ökar, försämrad inlärning som påverkar barns möjlighet till utveckling.

I Örebro är bullerproblemen störst i city och den största bullerkällan är bil, lastbil, buss och tåg. Åtgärder krävs för att vi ska komma tillrätta med bullerproblemen. Bäst är att åtgärda bullret vid källan, exempelvis genom att tillverka andra typer av däck och att använda andra typer av markunderlag.

Vid bostadsplanering bör principen om att skapa en tyst sida användas för att skapa acceptabla bostadsmiljöer ur ett bullerperspektiv. Ljudnivån utanför sovrummet är av största betydelse för en ostörd hälsosam sömn. Sömnkvaliteten är markant sämre i intervallet 47-61 dBA. Sovrum bör alltså placeras mot den tysta sidan. Det är viktigt att skapa och bevara innergårdar som är utformade på ett attraktivt sätt. Enligt forskning har utformningen stor betydelse för hur de boende faktiskt uppfattar bullernivåerna och en attraktiv gård kan kompensera ett bullerstört läge.

Ställningstaganden:

  • Vid genomförandet av ny detaljplan för bostäder i bullerutsatta lägen ska principen om tyst sida tillämpas.
  • Innergårdar och den tysta sidan ska utformas på ett attraktivt sätt för att minska den negativa upplevelsen av buller.
  • Åtgärder vid befintliga bostadsområden som utsätts för buller ska prioriteras. Exempel på åtgärder är hastighetsbegränsningar, utbyte av fönster och byggande av bullerskyddsplank. I första hand ska bullret minska vid källan och i sista hand ska bullerskyddsplank byggas.
  • Kommunen ska verka för och prioritera att delta i projekt där man arbetar för att minska bullret vid källan, exempelvis alternativa vägbeläggningar (tyst asfalt) och hastighetsåtgärder.
  • Följande riktvärden ska inte överskridas vid nybyggnation av bostäder eller vid nybyggnation/ombyggnation av trafikstrukturer:
    • 30 dBA ekvivalent nivå inomhud
    • 45 dBA maximalnivå inomhus nattetid
    • 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
    • 70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning till fasad
      (Riktvärdena fastställdes 1996 av riksdagen)

11.5 Radon

Miniatyrkarta Kommunen Markradon

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan.

Radon är en luktfri och osynlig radioaktiv gas som bildas i mark och berggrund. Vid höga halter radon i inomhusluft kan radon utgöra en hälsorisk genom att på sikt leda till cancer i lungor och luftvägar.

  • Radon i våra bostäder kan komma från tre olika källor:
    Marken under och runt huset, såväl från den ursprungliga marken som från eventuella fyllnadsmassor.
  • Byggnadsmaterialet
  • Vatten som används i hushållet.

Markradon förekommer i all jord, men särskilt om fragment av alunskiffer ingår i jorden. Lufttrycket inomhus är ofta lägre än utomhus eller i marken. Om grundkonstruktionen på byggnaden är otät eller om marken släpper igenom mycket luft, kan luft som innehåller radon sugas in i huset. Kartan visar var markradonet finns i Örebro kommun.

Ett byggmaterial som avger radon är blå lättbetong (”blåbetong”) som tillverkades och användes för husbyggande under åren 1929-1975.

Vatten som används i hushållet avger nästan all radon till inomhusluften. Små barn får i sig en större stråldos än vuxna och kan påverkas mer av radon i vatten. Det är ovanligt att kommunalt dricksvatten innehåller höga halter av radon men i vatten från bergborrade brunnar eller kallkällor kan de förekomma.

Radon mäts i bequerel (bq/m3) och gränsvärden för radon i inomhusluft såväl som radon i vatten finns fastställda av statliga verk, bl.a. Boverket och Livsmedelsverket. För att minska radonhalt i inomhusluften kan mer eller mindre omfattande (och kostsamma) åtgärder genomföras. Det handlar dels om att ändra lufttrycket inne i bostaden så att inte markluften når in i huset, dels om att täta grunder. Radon i vattnet kan man komma åt genom att kraftigt lufta vattnet med en särskild konstruerad radonavskiljare.

Inom ramen för översiktsplanen handlar åtgärder för att minmera utsattheten för radon framförallt om lokalisering av ny- och kompletteringsbebyggelse och särskilda byggbestämmelser i utsatta områden.

Ställningstaganden:

  • Utbyggnad av bostäder på högriskmark för radon bör generellt undvikas. I kommunen finns dock några mindre tätorter och byar som ligger helt inom högriskmark för radon. Att inte tillåta byggnation här kan innebära att orten på sikt får svårt att överleva. Utbyggnad av bostäder på högriskmark kan därför tillåtas. Detta under förutsättning att:
    • detaljplaneläggning föregås av undersökningar av radonförekomst inom området så att bebyggelse i de allra sämsta lägena kan undvikas.
    • radonsäkert byggande tillämpas så att gällande gränsvärden för radon i inomhusluft inte överskrids.
    • bergborrade brunnar undviks och dricksvattenförsörjningen sker med kommunalt vatten för att undvika höga radonhalter i dricksvattnet.
  • I områden med risk för förhöjda markradonhalter (mellanriskområden, t ex moränmark) bör eventuella radonförekomster undersökas inför detaljplaneläggning och utbyggnad av bostäder. Vid förhöjda radonhalter ska radonsäkert byggande tillämpas. Gällande gränsvärden för radon i inomhusluft och vatten får inte överskridas.
Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta Örebro kommun

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson