På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

10. Natur - Översiktsplan

Miniatyrkarta kommunen natur och fritid.

Klicka på kartbilden/bilderna ovan för att komma till den stora kartan.

10.1 Skyddade naturområden

10.1.1 Riksintressen för naturvård

Ett stort antal områden i kommunen är av staten utpekade som riksintressen för naturvård.

Ställningstaganden:

  • I alla kommunens riksintresseområden för naturvård ska stor hänsyn tas till naturvärdena.
  • Den nuvarande avgränsningen för riksintresset för naturvård vid Latorpsplatån inkluderar tätorterna Latorp och Vintrosa. Dessa tätorter kan i dagens läge inte anses svara mot värdena för riksintresset. Örebro kommuns vilja är att orterna ska kunna växa och utvecklas även om de ligger inom riksintresseområdet. Noggranna inventeringar har därför gjorts av kommunen och kvarvarande områden med höga natur- och kulturvärden inom riksintresset skyddas som naturreservat och utvecklas för rekreation.

Se även kapitel 4 om riksintressen.

10.1.2 Naturreservat

Flera av kommunens mest värdefulla naturområden har fått ett formellt och långsiktigt skydd som naturreservat. Reservaten inrättas både av staten och av kommunen. Örebro kommun arbetar med ett förslag till ett paket av flera naturreservat, främst sådana som är tätortsnära. Dessa utredningsområden framgår av kartan som hör till detta kapitel.

Ställningstaganden:

  • I alla kommunens naturreservat ska natur- och rekreationsvärdena bevaras.

10.1.3 Natura 2000

Natura 2000 är ett europeiskt ekologiskt nätverk, med hög juridisk status, av skyddsvärda naturtyper som Sverige har förbundit sig att bevara. För Sveriges del begränsas urvalet huvudsakligen till områden som redan skyddats enligt Miljöbalken. Det innebär att ett stort antal icke skyddade områden med mycket höga naturvärden inte är med i Natura 2000. Natura 2000-områden är av riksintresse enligt 4 kapitlet i miljöbalken.

Ställningstaganden:

  • I alla kommunens Natura 2000-områden ska naturvärdena bevaras.

10.1.4 Strandskydd

Strandskydd, dvs. byggnadsförbud, råder vid hav, insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Dispens från strandskyddet krävs för grävningsarbeten, uppförande av byggnader, större bryggor och andra anläggningar som hindrar allmänheten från att beträda ett strandskyddsområde. Kommunen har förutom i vissa undantagsfall rätt att besluta om strandskyddsdispenser.

Ställningstaganden:

  • Strandskyddsdispenser ska endast ges om det finns särskilda skäl och om befintliga höga natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaras. (Denna punkt är en förutsättning för punkterna nedan.)
  • Strandskyddsdispens för byggnader kan ges vid kompletteringsbebyggelse på enstaka tomter där bebyggelse redan finns inom strandskyddsområde.
    Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor, byggnader och andra anläggningar som behövs för det rörliga friluftslivet (t.ex. badplatser).
    Strandskyddsdispens bör kunna ges för bryggor och byggnader vid gemensamma anläggningar för t.ex. småbåtar, i syfte att minska antalet små enskilda anläggningar.
  • Örebro kommun är positiv till länsstyrelsens förslag om att återinföra undantag från strandskydd vid mindre vattendrag. Detta kommer att stärka strandskyddets legitimitet hos allmänheten. (Idag omfattas alla diken och små bäckar.) Länsstyrelsens identifiering av särskilt skyddsvärda mindre vattendrag som inte bör undantas, blir ett viktigt planeringsunderlag.
  • Kommunen anser att marken längs Kvismare kanal i delar av Odensbackens tätort bör undantas från strandskydd. Denna avvägning har gjorts utifrån följande särskilda skäl: Marken kring den konstgjorda kanalen är redan ianspråktagen och närmiljön starkt påverkad av omkringliggande bebyggelse. Inga höga naturvärden har identifierats. Allmänhetens tillgänglighet till kanalen ökas med allmänna gångstråk längs med kanalen.
  • Kommunen kommer att göra en utredning för att peka ut platser där det är lämpligt att komplettera med bostäder med vattenkontakt, och där det i så fall kan bli kommunens önskan att marken undantas från strandskydd.

10.2 Grönstruktur i tätort

Parker och andra grönområden fyller viktiga sociala, ekologiska och kulturella funktioner i tätorter. Under senare tid har städernas grönområden uppmärksammats alltmer och framför allt deras mångfunktionella betydelse för att uppnå hållbara tätorter. Gröna områden ger möjlighet till rekreation, avkoppling, upplevelser, sociala möten, lek, motion, rehabilitering och odling. Att ha nära till grönområden är framförallt viktigt för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Gröna områden har också betydelse för dagvattenhantering som är beroende av att det finns grönytor för infiltration och fördröjning av vattnet. Växtligheten tar upp vissa föroreningar och filtrerar luften från små partiklar, och hjälper också till att hålla en jämnare temperatur i staden.

Staden är ett av de största ingreppen som människan gör i naturen. För att mildra dess negativa effekter måste natur i staden och dess närmaste omgivningar värnas. Ur social synvinkel kan den täta stadens effekter på människor mildras genom att en god tillgång till grönområden säkras.

Kulturhistoriska miljöer kan vara dels den byggda fysiska miljön dels den omgivande gröna miljön, till exempel parker, trädgårdar, åkrar, ängar och betesmarker. Det är miljöer som mer eller mindre tydligt bär vittnesbörd om hur tidigare generationer levt och verkat.

Grönområden i tätorter har en inneboende problematik i att upplevelsen av dem skiljer sig åt beroende på vilken tid på dygnet man rör sig där. Många grönområden upplevs som otrygga miljöer nattetid. Därför är det viktigt med god belysning och alternativa vägar, ett arbete som kommer att utvecklas i den kommande gångstråksplanen.

Ställningstaganden:

  • Innerstadens parker ska bevaras i sin helhet och nya parker skapas då staden växer.
  • Örebro tätort ska präglas av en struktur där lättillgängliga rekreationsskogar, ekoparker och naturreservat bevaras långsiktigt. Dessa större sammanhängande områden har stor betydelse för rekreation och biologisk mångfald och ska, när det är möjligt, bindas samman av korridorer, så att stadens invånare lätt kan ta sig ut i naturen via gröna gång- och cykelstråk.
  • I stadslandskapet ska de ekologiska värdena bibehållas och förstärkas genom ett nätverk av parker och andra grönområden inklusive ytvatten, friytor samt sammanbindande gröna stråk. Genom nätverket värnas den biologiska mångfalden.
  • Kulturhistoriska miljöer i parker, trädgårdar och gröna stråk ska bibehållas och lyftas fram som betydelsefulla inslag och målpunkter. De ska även i framtiden representera kontinuiteten i Örebro med dess långa utvecklingshistoria och på så sätt bidra till att stärka den lokala identiteten.
  • Kompensationsprincipen innebär att om värdefull park eller annat grönområde måste tas i anspråk för exploatering så bör den förlorade gröna miljön kompenseras genom att likvärdig area anläggs, säkerställs eller utvecklas på annat ställe i närmiljön. Utvecklas kan t.ex. innebära att man höjer kvaliteten på en annan befintlig grön miljö eller förbättrar tillgängligheten till den. Social kompensation (för människan) bör ske i närområdet. Ekologisk kompensation (för biologisk mångfald) bör ske där åtgärden är mest ändamålsenlig. Stadsbyggnad arbetar med hur denna princip ska tillämpas i det praktiska vardagsarbetet.

Läs mer i programmet Örebro grönstruktur. (pdf, 5.7 MB)

* Anmärkning: Efter översiktsplanens antagande har kommunen också antagit Naturplan för Örebro kommun, 2014-01-29. (pdf, 1.3 MB)

10.3 Andra värdefulla naturområden

Utöver ovan utpekade områden finns ett antal icke skyddade områden eller naturtyper som inte är skyddade och som kommunen vill peka ut som skyddsvärda. Dessa återfinns på kartan och i ställningstaganden nedan.

Ställningstaganden:

  • Tystnad är i dag en bristvara. Det finns inte många områden i kommunen som inte påverkas av samhällsrelaterade ljud. Örebro kommun ska verka för att områden som fortfarande kan anses fria från artificiella ljud skyddas mot ljudalstrande exploatering.
  • Vattendrag, åsar och moränholmar ska ses som en viktig resurs i landskapet som man ska ta stor hänsyn till vid exploatering, utveckling och produktion.
  • Skogslandskapet på kommunalägd mark ska präglas av mångbruk, där virkesproduktionen tar stor hänsyn till biologiska värden samt kombineras med rekreation.

10.4 Yt- och grundvatten

Vattenfrågorna får allt större aktualitet i den fysiska planeringen. Flöden, kvalitet och naturvärden är egenskaper hos vattnet som är betydelsefulla. Eftersom 80-90 procent av vattnet i ytvattendragen kommer från grundvatten som rinner till, är det viktigt att tillräckliga ytor för infiltration finns. Fler hårdgjorda ytor leder till allt lägre torrväderflöden i stadens bäckar och åar. Det är nödvändigt att kraftigt minska belastningen av föroreningar på vårt yt- och grundvatten. Dagens stora anspråk på vattnet kräver att vi hushåller med vattentillgångarna.

Våtmarker är viktiga dels för biologisk mångfald dels som närsaltfällor som minskar belastningen av näringsämnen till våra vattendrag. Våtmarker kan också bidra till att reducera mängden bakterier, vilket är extra viktigt i Svartån för att förbättra badvattenkvaliteten.

Inom EU-samarbetet antog alla länder år 2000 det så kallade ”Ramdirektivet för vatten”. Målsättningen med direktivet är att till 2015 ha god ekologisk och vattenkemisk status i allt inland-, kust- och grundvatten. Genomförandet kräver samarbete över de olika administrativa gränserna. Några av utmaningarna inom direktivet är att minska övergödning, förebygga översvämningar, skydda grundvattnet och återställa vandringsvägar för fisk och andra organismer. Som en följd av vattendirektivet har vattenmyndigheterna beslutat om miljökvalitetsnormer för vatten.

Ställningstaganden:

  • Yt- och grundvattentillgången ska skyddas och nyttjas i ett hållbart långsiktigt perspektiv.
  • Planläggningen ska medverka till måluppfyllelsen av vattendirektivet.
  • Svartån är en viktig resurs för Örebro med avseende på dricksvattenförsörjning, turism, bad, fiske och annan rekreation. Dessa värden ska värnas och stärkas.
  • Örebro kommun ska verka för att minska antalet vandringshinder för t.ex. fisk i kommunens vattendrag.
  • En del av de mycket stora våtmarksarealerna som tidigare präglade slätten bör återskapas eller nyskapas. På så vis kan näringsläckaget minska genom att vattnets flöde bromsas och näringsämnena tas omhand lokalt.
  • Rullstensåsar och isälvsavlagringar håller goda grundvattentillgångar och är därmed viktiga för vår dricksvattenförsörjning. Många har exploaterats hårt som grustäkter eller tagits i anspråk för vägar eller verksamhetsområden. Exploatering av åsar ska undvikas, och vid eventuell exploatering ska stor varsamhet iakttas med hänsyn till åsarnas betydelse för grundvattentillgången.
  • Örebro kommun verkar för att åkermark i anslutning till ytvatten med övergödningsproblem kantas av oplöjd buffertzon, där en sådan zon fyller en funktion. Även vid skyddsdikning och avverkning av skog bör kantzoner lämnas mot alla sjöar, vattendrag och våtmarker för att fånga upp läckage av näringsämnen och sediment.

Se även avsnitt 14.2-14.4 om vattenförsörjning, avlopp och dagvatten.


* Anmärkning: Vattenplanen från 2002 har efter översiktsplanens antagande ersatts av Vattenplan för Örebro kommun, antagen 2012. (pdf, 1.3 MB)

Senast uppdaterad: 17 november 2016

Publicerad: 6 oktober 2016

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Följ oss:

Kontakta $sitenamn

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Måndag–fredag kl. 7–17

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Måndag–fredag kl.10–17

Teckenspråk: servicecenter@t-meeting.se

Kontaktperson