Sveriges bästa äldreomsorg

Välkommen att ta del av "Så här vill vi ha det som äldre!". 4 500 personer har delat med sig av tankar, åsikter och önskemål om hur man vill ha äldreomsorgen i Örebro. Ta del av de sammanställda svaren i populärversionen eller i den utförliga rapporten. Resultatet presenteras även på teckenspråk, i en film längre ner på denna sida.

24 och 30 november 2015 hölls öppna möten där svaren från medborgardialogen om Sveriges bästa äldreomsorg presenterades. Här kan du se en film från mötet den 24 november.länk till annan webbplats

Så här vill vi ha det som äldre! - populärversionen

Bakgrund

Örebro kommun utlovar Sveriges bästa äldreomsorg - på några års sikt. Medarbetar- och medborgardialoger genomförs i flera steg för att vi tillsammans ska komma fram till vad som är Sveriges bästa äldreomsorg. Därefter inleds ett strategiskt arbete kring hur kommunen ska utveckla sin äldreomsorg i den riktning medborgarna önskar.

Genomförande

Brev med frågor skickades hem till alla som har beslut om någon form av insats – det kan vara trygghetslarm, hemtjänst, lunchlåda eller hemsjukvård - och delades ut till alla som bor i särskilt boende. Materialet har också funnits för utdelning på bibiliotek och träffpunkter för äldre. Frågorna har varit tillgänglig på Internet, via en gemensam länk.

Antal svar

Totalt 4 266 personer fick informationsmaterialet med frågorna hem till sig. Av dessa har 2 255 personer skickat in svar. Frågeformuläret har också delats ut på vård- och omsorgsboenden, bibliotek och träffpunkter för äldre. 1 542 sådana svar har kommit in. 722 personer har svarat via Internet.

Vilka har svarat?

  • Två tredjedelar av de som svarat är kvinnor
  • 40 procent av dem som svarat är över 80 år
  • 90 procent har svenska som modersmål
  • 80 procent bor i Örebro tätort, 15 procent på landsbygd medan 2 procent inte bor i Örebro kommun
  • 77 procent har svarat helt själv, 13 procent delvis med hjälp, och 6 procent helt med hjälp

Så vill vi ha framtidens äldreomsorg

De som har svarat har fått välja vilka ord eller begrepp som de anser bäst beskriver framtidens äldreomsorg - så som de vill ha den. Det fanns sexton alternativ och man ombads välja de tre viktigaste. Nästan hälften av de 4 500 som svarade kryssade i Tryggt. En tredjedel kryssade Personligt anpassat boende samt Personal nära.

Resultatet presenteras i sin helhet i en rapport som du kan ta del av längre ner på sidan. Här presenteras en populärversion av rapporten. Välkommen att ta del av den!

Vi vill välja var och hur vi ska bo

Hur man ska bo är det allra viktigaste området att få välja själv inom. Det framgår av svaren på medborgardialogen. De svarande framhåller också att det är viktigt att boendet fungerar och är anpassat till olika personers behov.

Den boendeform som flest personer anser som bäst är egen lägenhet med tillgång till matservering, personal dygnet runt och stöd för sociala aktiviteter – motsvarande servicen på dagens vård- och omsorgsboenden. En fjärdedel av de svarande föredrar att bo kvar i sina hem, som tidigare. Viktigast är att man har ett tryggt boende och tillgång till den service man efterfrågar. Ytterst få personer tycker att kollektivt boende, där de boende hjälper varandra, är det bästa.

Äldre personer och personer med annat modersmål än svenska föredrar att bo kvar i sina hem i högre utsträckning än övriga.

Många oroar sig över att samhället inte kommer att ha resurser så man kan få bo som man önskar. Kommer det att finnas tillräckligt med bostäder, personal och pengar för att ta hand om de äldre på deras egna villkor, är frågor som ställs av dem som svarat.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Så vill vi ha det med maten

Svaren visar att man vill bestämma själv kring sina måltider. Somliga vill äta i sällskap medan andra vill äta ensamma. Man vill också bestämma när och var man vill äta.

Maten ska vara välsmakande och näringsrik. Den ska vara tillagad av bra råvaror – särskilt kvinnor månar om detta. Man vill ha den mat man är van vid, oavsettt om det är svensk husmanskost, vegetarisk mat eller någon särskild diet. Ju äldre vi blir desto viktigare är det att få äta den mat man är van vid.

De som svarat betonar att man vill ha nylagad mat och inte matlådor, frysmat eller färdiglagat. Framför allt är det personer som inte har någon hjälp i form av trygghetslarm, hemtjänst eller lunchlåda som uttrycker att de inte vill ha matlådor eller färdigmat.

Det finns också önskemål om att kunna dricka öl, vin eller en snaps till maten.

Ungefär tio procent av de som svarat vill gärna vara med och laga maten.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Vi vill kunna röra oss i samhället

Tillgänglighet är viktigt för äldre. Det handlar både om möjligheten att röra sig ute med t.ex. rollator och om möjligheten att förflytta sig för både korta ärenden och längre utflykter och resor. Många av de som svarat lyfter fram vikten av att kunna ta sig fram även om man har en funktionsnedsättning eller har olika sjukdomar.

Det är viktigt att färdtjänst och flextrafik fungerar, särskilt för den äldre gruppen av de som svarat. Men också handikappanpassning, närliggande parkeringar och framkomlighet syns bland svaren.

Det finns önskemål om att äldre ska kunna åka gratis med kollektivtrafiken. Samtidigt är man beredd att betala för färdtjänsten i framtiden.

Svaren visar på stora skillnader mellan både åldersgrupper och kön. Äldre kvinnor ser i hög grad färdtjänst och flextrafik som sina viktigaste transportmedel medan yngre fokuserar på transporter och resor med egen bil, kanske självkörande. Män önskar anpassningar av privata bilar för att själva kunna fortsätta köra egen bil.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Teknik för äldre - på våra villkor

Som äldre har man gärna teknik för larm och övervakning. Det ökar tryggheten i hemmet. I övrigt är det främst den teknik som redan finns och används som man favoriserar. Man vill också gärna ha teknik som hjälper till i kontakter med bank och post samt med omsorg och vård. Teknik för minnesstöd är också värdefull.

Teknik i form av robotar finns det en stor skepsis mot, vare sig det handlar om städning eller matning. Det sistnämnda kan bara tio procent av de som svarat tänka sig.

Väldigt många uttrycker att de inte har någon dator, inte har Internet, inte har råd med vare sig dator eller Internet och att de inte har kunskapen. Det är fler kvinnor än män som uttrycker detta.

Yngre personer är mer positiva till teknik än äldre och män är mer positiva än kvinnor

Många tar tillfället i akt att betona den mänskliga kontakten och framför oro för att teknik inom omvårdnad och hälso- och sjukvård införs för att spara pengar.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Snabbt och enkelt till omsorg och vård

Allra viktigast för äldre är att snabbt och enkelt få kontakt med hälso- och sjukvården. Det är den fråga som flest personer är överens om. Helst ska kontakten vara med ett team som man redan känner och som kan ge hjälpen i hemmet.

Men många av dem som svarat tror också att anhöriga och volontärer kommer att ha en viktigare roll i framtidens omsorg och vård.

Däremot är det inte många som tycker att svårt sjuka ska bo kvar hemma. Inte heller tycker man att det offentligas ansvar ska begränsas till enbart de grundläggande behoven. Däremot tycker många, och särskilt då de som har beslutade insatser om trygghetslarm, hemtjänst och lunchlåda, att varje person själv ska kunna avgöra vilken hjälp man ska ha, utan behovsprövning.

Det finns olika uppfattningar om det är bra eller inte att minska gränserna mellan omvårdnad och hälso- och sjukvård så att man till exempel kan dela journaler och andra uppgifter med varandra. Yngre personer är mer positiva än äldre till att kommunal omvårdnad och landstingsdriven hälso- och sjukvård delar information.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Aktiv fritid med kultur och nöjen

Det är viktigt med möjlighet och stöd för att kunna ha en aktiv fritid som äldre. Det gör livet värt att leva och skapar glädje i vardagen. De flesta tycker att den äldre, tillsammans med vänner och anhöriga, ansvarar för vilka kultur-, nöjes- och fritidsaktiviteter man deltar i. Äldre kan inte behandlas som en grupp med likartade intressen.

Samtidigt tycker man att kommunen har ett stort ansvar för att erbjuda aktiviteter. I andra hand bör frivilligorganisationer och privata aktörer ansvara för att ordna aktiviteter för äldre. Yngre personer, och de som har annat än svenska som modersmål, är mer positiva till aktiviteter från frivilligorganisationer och privata arrangörer och vill också ha mer inflytande över aktiviteterna än äldre.

Träffpunkter för äldre tycker man i första hand är något som kommunen ska ansvara för. Själva verksamheten kan däremot styras antingen av kommunen, anställda eller besökarna själva, gärna i samverkan.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Vi vill fortsätta bestämma själva

För att få en meningsfull vardag är fortsatt självständighet – att själv få välja – mycket viktigt.

De flesta av dem som svarat vill kunna välja var de vill bo. Andra områden där det är viktigt att få bestämma själv är att få välja vad man ska äta. En stor grupp av de svarande vill också kunna bestämma själva vad man ska få hjälp med och få välja när hjälpen ska ges. Man vill också få veta i förväg vem som kommer och hjälper till.

Bland det viktigaste för de som svarat är att få komma ut när man vill och behöver.

Det är de yngre och personer som idag inte har någon hjälp som uttrycker starkast hur viktigt det är att få välja. Ju yngre personen är desto viktigare tycker personen det är att få komma ut – hela 90 procent bland de yngsta säger att det är mycket viktigt, jämfört med två tredjedelar av de allra äldsta. Nästan lika stor skillnad är det mellan grupperna när det gäller att själv välja vad man ska äta.

Minst skillnad är det mellan åldersgrupperna när det handlar om att få välja när man ska få hjälp och när man ska äta, men även här tycker yngre och de utan insatser från äldreomsorgen i högst utsträckning att det är mycket viktigt att få välja.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”

Vi vill vara delaktiga

Hur tar samhället bäst tillvara på äldres erfarenhet och gör dem delaktiga? Den frågan har fått flest svar av alla öppna frågor, vilket vittnar om hur viktig den är för de som svarat.

De flesta svar handlar om att lyssna på, bjuda in och samverka med äldre. Det kan ske antingen via organiserade grupper av äldre eller direkt mellan olika personer som är engagerade eller berörda.

Svaren på frågorna om delaktighet visar inga skillnader som hänger samman med ålder och kön på den svarande. Alla är överens om att man ska fråga äldre och lyssna på svaren. Nästan alla vill att äldre ska få mer möjlighet att påverka. Det kan handla både om övergripande frågor som stadsplanering och den sociala servicen i stort men också om äldres delaktighet i vardagen, det som kan kallas brukarinflytande eller egenmakt.

Vill du veta mer om det här området? Läs den utförliga rapporten som finns längre ner på sidan, under rubriken ”Resultatet i sin helhet”.

Resultatet i sin helhet 

Indikator, Institutet för kvalitetsindikatorer, har genomfört undersökningen på uppdrag av Örebro kommun. Här kan du ta del av deras utförliga rapport. (pdf, 1.3 MB) 

Resultatet presenterat på teckenspråk


Medarbetardialog

I den första etappen av Sveriges bästa äldreomsorg  frågade vi medarbetare inom Örebro kommun och externa utförare inom vård och omsorg vad de ser som Sveriges bästa äldreomsorg.

Frågeformuläret stängde 21 augusti 2015.

Resultatet presenteras häröppnas i nytt fönster (pdf, 635.8 kB).



21 januari 2016 • 15.35

Dela:

RSS-länkar på orebro.se

Örebro kommun, Box 30000, 701 35 Örebro | org.nr: 212000-1967 | 019-21 10 00
kommun@orebro.se | Om webbplatsen | Press | E-post | E-skola | Medvindlänk till annan webbplats