Månadens dokument januari 2010 – Bandyplan vid Gustavsvik på 1930-talet

Nu i dessa tider med ny bandyarena i Örebro kan det vara av intresse med lite bandyhistoria. När vi går tillbaka till 1930-talet var det inte en inomhusarena som var ämnet för diskussion utan naturliga isar på vattendrag.

I mitten av 1930-talet såddes fröet till dagens Gustavsvik. Då grävdes lergroparna vid tegelbruket Gustavsvik ut till ett friluftsbad för örebroarna. Det var arbetslösa som stod för grävandet genom så kallade AK-arbeten i stadens och den statliga Arbetslöshetskommissionens regi. Vintertid användes dock inte dammarna för bad. Önskemål framfördes därför från stadens idrottsföreningar och skolor att få använda dem till skridskobanor istället.

Dammarna vid Gustavsvik och det planerade friluftsbadet 1934

I december 1934 begärde både Idrottsföreningen Kamraterna Örebro (IFK Örebro) och Adolfsbergs Idrottsförening att få använda den nyligen iordningsställda dammen vid Gustavsviksbadet till bandyplan. Idrottsföreningen Kamraterna erbjöd sig också att "utöva propaganda för den härligt stärkande skridskosportens grenar skridskoåkning samt konståkning". Adolfsbergsföreningen skrev att deras närmaste is för tävlingsmatcher i bandy var Hjälmaren och att få hyra plan vid Gustavsvik skulle underlätta såväl vad gällde kostnader som resor. Även stadens folkskolor hade begärt att få använda norra delen av dammen för skridskoåkning

Ansökan från Idrottsföreningen Kamraterna Örebro 1934

I början av 1935 upprättades avtal mellan staden och Idrottsföreningen Kamraterna. Dammen vid Gustavsvik uppläts åt föreningen för skridskoåkning mot att den skötte snöröjning på dammen och renhållning. Den skulle också ordna en "bekvämlighetsinrättning". Föreningen skulle under de tider dammen var öppen för skridskoåkning hålla ständig bevakning för "upprätthållande av ordning, snygghet och skick".

Bandylag IF Eyra 1931 (spelarnas namn se nedan)

Det var allmän skridskoåkning på dammen vid Gustavsvik alla dagar från kl. 08 på morgonen till mörkrets inbrott. En del av dammen fick på eftermiddagar tisdagar och torsdagar användas till bandyträning. Mellan kl. 10 och 15 på söndagar fick en del av dammen användas för bandyspel. Stadens skolungdom fick gratis använda dammen mot uppvisande av "skridskokort". Övriga fick betala 15 öre.

Intresset för bandy var stort vid denna tid. En skrivelse undertecknad av 10 idrottsföreningar med bandyverksamhet skickades till staden i januari 1937. Man önskade att staden skulle iordningställa två bandyplaner vid Gustavsvik. Dessa föreningar i Örebro med omnejd hade 15 bandylag. Man planerade seriespel och behovet av bandyplaner var stort. Föreningarna uppgav att den enda användbara banan för bandy var Eyravallen och att den framför allt användes av Örebro sportklubbs egna spelare. Det var dock ont om skridskobanor i staden överhuvudtaget. Staden beslutade därför att dammarnas isar denna vinter trots allt i första hand skulle användas av stadens ungdom för vanlig skridskoåkning och inte för tävlingsspel. Idrottsföreningarna fick endast använda dammarna för bandyspel när de ej behövdes för vanlig skridskoåkning. Föreningarna skulle vända sig med begäran till Folkskolestyrelsen när de ville använda Gustavsviks dammar.
 
De 10 klubbarna med bandyverksamhet som skickade in skrivelsen 1937 var följande:
 
Örnsro Idrottsförening (2 seniorlag)
Bollklubben Forward (1 seniorlag, 1 juniorlag)
Idrottsklubben Svenske (1 seniorlag, 1 juniorlag)
Alnängarnas Idrottsklubb (1 seniorlag)
Hagaby Gymnastik- och Idrottsförening (1 seniorlag)
Rynninge Idrottsklubb (1 seniorlag)
Idrottsklubben Sture (1 seniorlag)
I.F. Kamraterna, Almby (1 seniorlag)
Almby Sportklubb (1 seniorlag, 1 juniorlag)
Almby Bandyklubb (2 seniorlag)

Spelarna på bilden med IF Eyras bandylag är följande:
Stående från vänster: Harry Karlsson, Martin Eriksson, Harry Eriksson, Henning Jonsson, Gunnar Maxe, Valter Djurfeldt, Josef Grankvist, Gunnar Johansson.
På knä från vänster: Julle Persson, Nils Selin, Roland Johansson.
Denna bild från 1930-talet är tagen vid ett annat tegelbruks lergropar, vid Marks tegelbruk mellan nuvarande Markbacken och gamla Hjärsta.
 
Text: Stefan Nilsson

Källor:
Örebro stad. Drätselkammarens arkiv. Serie A1 Protokoll och A2 Protokollsbilagor.
Örebro stad. Drätselkammaren. Byggnadskontorets/Gatukontorets arkiv. Serie F13 Handlingar rörande fritids- och turistanläggningar.
Hoffmans arkiv (Bad)
Henning Jonssons bildarkiv HGJ-0113